Runt om i Europa reagerar nu politiker starkt på att Elon Musk använder sin mäktiga position för att påverka europeisk politik. Socialdemokraternas EU-parlamentariker Evin Incir hör till dem.

– Varningsklockorna måste ringa väldigt högt. Folk måste ha rätt att själva styra sina länders politik utan yttre påverkan, oavsett om det kommer från stater som Ryssland eller individer med feta plånböcker som Musk, säger hon.

Elon Musks uppmaning till kungen att agera mot den folkvalda Labourregeringen motiverar han med påståenden om att våldtäkter mot unga flickor skett med brittiska myndigheters goda minne. Uttalanden som multimiljardären följde upp med en omröstning på X om huruvida USA ska befria britterna från sin ”tyranniska regering”. Och hans engagemang för europeisk politik stannar inte där. Italiens högernationalistiska premiärminister Giorgia Meloni har hans helhjärtade stöd sedan tidigare. I Tyskland är högerextrema AfD, enligt Musk, de enda som kan ”rädda" landet.

Musks stöd till auktoritära krafter kan få stor effekt, befarar Evin Incir. Särskilt som den traditionella högern i en rad länder – däribland Sverige – krokar arm med ytterhögern.

– När de här krafterna är normaliserade kan Musk bli sista knuffen för att de ska kunna bilda fler regeringar.

Finns lag att ta till

Nu vill hon att EU ska sätta hårt mot hårt. Sedan drygt två år tillbaka ställer den så kallade DSA-lagen en rad krav på sociala medieplattformar som verkar inom unionen. Bland annat är bolagen skyldiga att ta bort desinformation, hatiska inlägg och terrorpropaganda. Sociala medieplattformar som bryter mot lagen ska kunna dömas till dryga böter.

Lagen behöver ses över för att täppa till kryphål – men bör kunna användas redan nu för att sätta gränser för Elon Musk, enligt Evin Incir. Sedan ett drygt år tillbaka pågår också en domstolsprocess där EU-kommissionen bland annat anser att X verifieringssystem med blå bockar strider mot regelverket. Trots att vilken användare som helst kan skaffa dem, ger de enligt EU-kommissionen intryck av att indikera pålitliga informationskällor. Samtidigt pågår en utredning av den kinesiska plattformen Tiktoks roll i det underkända rumänska presidentvalet, där högerextrema Calin Georgescu överraskande fick flest röster i den första omgången.

DSA-lagen kräver också att plattformarna är transparenta med hur deras algoritmer styr vilken spridning olika inlägg får. Evin Incir noterar att Musks egna inlägg visas i stor utsträckning.

– Det är inte gudabestämt, utan det är Musk själv som styr vilka som ser vad på hans plattform.

Arba Kokalari, EU-parlamentariker för Moderaterna, var en av de som förhandlade fram DSA-lagen. Nu ingår hon i en arbetsgrupp som övervakar hur den implementeras. Dit har nu den ansvariga kommissionären Henna Virkkunen kallats för att svara på hur kommissionen agerar i processen mot X.

– Det går alldeles för långsamt. Vi ser hur våra sociala medier översköljs av olika typer av olagligt innehåll.

Försvarar AfD-samtal

I somras röt den dåvarande kommissionären Thierry Breton ifrån i ett öppet brev till Elon Musk efter att denna arrangerat ett samtal på X med Donald Trump under presidentvalkampanjen. Helt fel av kommissionären – som inte förankrat brevet hos kommissionens ordförande Ursula von det Lyen – ansåg Arba Kokalari då.

– Han insinuerade att det skulle strida mot DSA-lagen och det stämmer inte.

När Elon Musk nyligen ställde sig bakom högerextrema AfD inför det tyska nyvalet och bjöd in partiledaren Alice Weidel till ett samtal på X hörde Frankrikes president Macron till de som protesterade mot Musks inblandning i valet. Också denna gång anser Kokalari att just den kritiken blir missriktad. Samtalet har hon inga synpunkter på – så länge det inte innehåller hat, desinformation eller annat som står i strid med DSA--lagen. 

– Vi har yttrandefrihet och man får prata med vem man vill.

När Henna Virkkunen skulle tillträda som kommissionär ville Vänsterpartiets EU-parlamentariker Hanna Gedin veta: Kommer hon vara lika tuff mot utländsk påverkan om den kommer från Elon Musk och X som om den kommer från andra håll? Svaret hon fick när utskottet för den inre marknaden frågade ut Virkkunen var ja.

Nu är det upp till bevis, anser Hanna Gedin. Den inblandning i europeisk politik som nu sker från Musks sida ser hon som ytterst allvarlig mot bakgrund av den position han har. Hon pekar på hur den tillträdande vicepresidenten JD Vance några dagar efter valet i november hotade med att dra in stödet till Nato om EU reglerar X.

– Bara det faktum att man i ett tidigt skede drar in frågan om Nato talar för att den här administrationen är beredd att gå långt, säger Hanna Gedin.

Fegar ur?

Hon vill se en fajt mot Elon Musk på flera fronter. Inte minst önskar hon sig ett ökat stöd för de som strejkar vid Teslas verkstäder i Sverige för att tvinga fram kollektivavtal.

– Vinner man den kampen är det en riktig näsknäpp på en person som tar sig friheter på väldigt många områden, säger Hanna Gedin.

Hon befarar att unionen kommer att dra sig för att sätta hårt mot hårt.

– Det finns säkert de i rådet och kommissionen som är oroliga för hur mycket press de kan sätta på Elon Musk utifrån den makt han har.

Arba Kokalari anser att Europa behöver USA som handelspartner såväl som allierad gentemot den gemensamma fienden Ryssland. Men det ska inte hindra EU från att agera med kraft mot X, hoppas hon.

– Att stärka den transatlantiska relationen mellan Europa och USA är helt avgörande för vår ekonomi och vår frihet. Men som demokratier måste man respektera varandras lagar.