Johanna Hornberger (M), ordförande i Danderyds kommunstyrelse, hoppas nu att lagändringen öppnar upp för möjligheten att sätta upp fler övervakningskameror i kommunen. Arkivbild.
Bild: Jakob Åkersten Brodén/TT
Dagens ETC
Från och med den första april behöver ingen längre söka tillstånd för att få sätta upp en övervakningskamera. Tillståndsprövningen byts då ut mot en ”dokumenterad intresseavvägning” – det vill säga att den som vill sätta upp en övervakningskamera själv avgör om övervakningen följer reglerna.
Nu varnar ansvarig myndighet för att otillåten kameraövervakning kan komma att öka.
Den 1 april slopas tillståndsplikten för kameraövervakning. I praktiken betyder lagändringen att offentliga aktörer som vill sätta upp kameraövervakning på platser dit allmänheten har tillträde framöver själva ska avgöra om kameraövervakning är motiverad.
Lagändringen syftar till att snabba på processen med att få upp kameror, något som i dagsläget är tidskrävande och där en stor del av ansökningarna om att sätta upp kameror avslås av Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) eftersom berörda individers rätt till integritet bedömts väga tyngre än övervakningsintresset.
Så har till exempel varit fallet i Danderyd. Där har styret i flera av sina ansökningar fått nej hos IMY, förvaltningsrätten och kammarrätten.
Johanna Hornberger (M), ordförande i Danderyds kommunstyrelse, hoppas nu att lagändringen öppnar upp för möjligheten att sätta upp fler övervakningskameror.
– Vi ser fram emot det och vill vara redo att agera när lagförslaget blir verklighet, säger hon till Mitti.
Myndigheten: ”missförstånd”
Men Jenny Bård, enhetschef på IMY, misstänker att Danderyds politiker fått det hela om bakfoten.
– Olika aktörer tycks ha en missuppfattning om att det nu kommer att bli möjligt att bevaka på områden där det tidigare inte har varit tillåtet.
Jenny Bård
Bild:
Integrationsskyddsmyndigheten
Med undantag för de brottsbekämpande myndigheterna medför lagändringen inga utökade möjligheter att kameraövervaka. De hittillsvarande begränsningarna kommer att fortsätta gälla. Skillnaden är bara att tillståndsplikten tas bort. Och att IMY, som är tillsynsmyndighet, först i efterhand ska granska om allt gått rätt till.
Den ordningen medför vissa risker, säger Jenny Bård.
– Dels kommer vi inte att kunna granska all bevakning. Dessutom kanske vi kommer in i ett skede när det kanske redan har pågått en bevakning som inte är tillåten. Det finns en risk att mängden otillåten bevakning ökar.
Det är en varning som myndigheten yttrant redan som remissinstans.
Hur ser du på IMY:s möjlighet att sköta tillsynsuppdraget?
– Det är i praktiken omöjligt för oss att granska all kamerabevakning som sker i landet. Samtidigt frigörs nu resurser som tidigare arbetade med att hantera tillstånd till att kunna utföra granskningar. Så helt klart kommer vi att utöva mer tillsyn framöver, samtidigt som vi också satsar på mer vägledning.
MP vill se anmälningsplikt
Vad som däremot utökas på flera punkter är de brottsbekämpande myndigheternas möjlighet att kameraövervaka. Fler ställen blir tillåtna, och ett nytt undantag införs från kravet att göra en intresseavvägning för Polisen och Säkerhetspolisen vid automatisk igenkänning av registreringsnummer.
Förändringarna är del i det regeringen kallar sin ”kameraoffensiv”, som går ut på förbättra arbetet med att förebygga och utreda brott och som justitieminister Gunnar Strömmer kallar en ”rejäl” framflyttning av positionerna.
Flera oppositionspartier är kritiska till förändringen. Centerpartiet och Miljöpartiet vill till exempel ersätta tillståndsplikten med anmälningsplikt. En sådan ordning innebär att den som vill sätta upp övervakningskameror behöver anmäla detta till IMY.
Men det säger regeringen nej till.
– De här förändringarna är en del av en problematisk utveckling. Det har skett flera olika typer av ändringar och förslag som alla sammantaget får en integritetskränkande effekt, säger Ulrika Westerlund (MP).
Ulrika Westerlund
Bild:
Miljöpartiet
En anmälningsplikt skulle vara ett verktyg för IMY att utföra sitt uppdrag att övervaka övervakarna, menar Miljöpartiet, som dock inte avslår hela förslaget. Delen om utökade möjligheter för brottsbekämpande myndigheter att övervaka har de inga invändningar mot.
Vänsterpartiet är desto mer kategoriskt i sin kritik. I sin följdmotion skriver man:
”Vänsterpartiet ser sammantaget med stor oro på den utveckling som skett sedan början av 2000-talet och som i dag har lett till att vi allt snabbare närmar oss ett övervakningssamhälle.”
Kritiker finns även inom fackförbundens värld.
– Det kommer att bli svåra avvägningar för kommuner, som är en av våra stora arbetsgivare. Det finns en risk för att felaktig kameraövervakning kommer att pågå lång tid utan tillsyn. Vi tycker att det har varit bra att det har varit ett tillståndsförfarande, säger Linda Olausson, förbundsjurist, Vision.
Anna Troberg, förbundsordförande, DIK, är inne på samma spår.
– Det krävs speciell expertis för god regelefterlevnad och om den inte kan garanteras hotas både allmänhetens och personalens integritet. Gällande kameraövervakning på bibliotek anser förbundet inte att det ska finnas kameror ute i själva biblioteksrummet. Däremot kan viss kameraövervakning i anslutning till entrén i vissa fall vara befogat.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.
