– Den verklighet som våra medlemmar nu kommer tillbaka till är att det är färre personal runt omkring dem, säger Åsa Fahlén, ordförande för fackförbundet Sveriges Lärare.

Sveriges Lärare kräver att regeringen skjuter till med 28 miljarder under 2023 och 2024.

– I höstbudgeten måste regeringen skjuta till mer pengar till kommunerna. Vi gjorde en beräkning att under 2023 saknades det 12 miljarder. Tittar vi på 2024 så är det ytterligare 16 miljarder. Då är det inte någon kvalitetshöjning vi pratar om utan bara status quo, säger Åsa Fahlén.

Hur mörk bilden är avspeglas i fackförbundets rapport ”Döden för svenska skolan” där det framgår att 94 procent av Sveriges lärare är oroliga inför hösten.

– Det finns risk för ökad psykisk ohälsa bland eleverna. Det är redan idag ett stort problem. Det finns också risk för rent fysiska situationer. Vi hör om förskoleavdelningar med väldigt många barn och få vuxna vilket är en säkerhetsmässig risk. Det är så många aspekter på det här som oroar oss, säger Åsa Fahlén.

”Urbota dumt”

Att regeringen väljer att svälta skolan kommer att drabba de svagaste eleverna hårdast, säger hon.

– De som har de sämsta förutsättningarna kommer att få de värsta konsekvenserna. Vi vet att en god skolgång är en vaccination mot att hamna i utanförskap och kriminalitet. Att inte se vad det kommer att ge för situation långsiktigt är så urbota dumt.

I Stockholm gick utbildningsförvaltningen i måndags ut och lovade att det inte är någon kris på skolorna.

– Väldigt många skolor vidtog åtgärder under våren som fått effekt nu under hösten och man har anpassat sin organisation och sina kostnader utifrån de intäkter man bedömer att man har, säger Lena Holmdahl, utbildningsdirektör i Stockholms stad till Sveriges Radio.

Utbildningsförvaltningen uttalanden har fått många i lärarfacket att se rött.

– Det är upprörande! Det är mycket märkligt att de säger så. Vi har inte alls den bilden, säger Britt-Marie Selin.

Snål satsning

Utbildningsförvaltningen menar att ingen tillsvidareanställd fått sparken.

– Men då måste man vara medveten om att en stor del av de elevassistenter är visstidsanställda och deras tjänster har avslutats. Vi vet att man har tagit bort en otrolig massa tjänster som har varit visstidsanställningar. Och elever som tidigare haft särskild undervisning skickas tillbaka till vanlig klass nu och ska stå och titta i sina bänkar. I ett stort sammanhang som de inte klarar av. Det drabbar både den enskilda eleven som inte får hjälp och de andra eleverna, säger Britt-­Marie Selin.

I våras beslutade det rödgröna styret att skjuta till extra 102 miljoner till skolan, vilket lärarfacket tyckte var för snålt.

– Vi är glada på det sättet att vi kan se att vi har fått en framgång i vår kampanj. Men det är ju alldeles för lite. Och inget av de här miljonerna riktades mot gymnasiet. Allt gick till grundskolan. Så det är ju väldigt dåligt, säger Linn Santesson som är lärare på Kungsholmens gymnasium och huvudskyddsombud för Sveriges Lärare Stockholm.

Även på gymnasiet försvinner många vikariat. Och tjänster som tidigare togs in externt ska nu göras av befintlig personal.

– Provvakterna kommer att försvinna. Personerna som tidigare togs in för att bevaka omprov, prövningar och nationella prov ska tas bort. Nu måste lärarna göra det också.

Hon berättar att många gymnasieskolor fått större arbetsbelastning.

– På många gymnasieskolor har man fått mer undervisningstid. Där har de lagt på en kurs.

Pengar till koncerner

Man har gått ifrån att ha haft 600 poäng undervisning på en heltid till att ha 700 poäng undervisning.

När det gäller extra pengar till skolan går de också till de stora skolkoncerner som redan går med vinst. Och många kommunala skolor dras med extra kostnader eftersom de måste ta emot elever från skolor som läggs ner. Flera av Thorengruppens skolor har exempelvis haft så stora brister att Skolinspektionen beslutat att stänga dem under året.

– Det här med marknadiseringen av skolsystemet är olyckligt. Att man hela tiden konkurrerar med elever, både i privata och kommunala skolor. Du måste göra det yttersta för att locka till dig elever, och fylla dina klasser. Det har att göra med både skolvalssystemet men också att det finns aktiebolag vars första krav ju är att ge utdelning till ägarna. Vi vill inte att aktiebolagsformen ska finnas för skolor, säger Åsa Fahlén.

Enkät: Är du orolig för hur ditt barns utbildning ska påverkas av nedskärningarna i skolan?

Felix Edwards Mannheimer, 48, med Ada, 6

Södermalm

– Jag har inte märkt något än men det är klart att man hoppas att det inte blir försämringar. Samtidigt känner jag att man är otroligt priviligerad som förälder på en skola på Södermalm.

Emma Wirén, 36, med Minerva, 7, och Ilmar, 3

Örnsberg

– Hon går bara i ettan men jag har märkt att de knappt har resurser. Andra elever som har behövt extrastöd i förskoleklass har haft svårt att få det nu. Personalen hintar om att man inte kan göra något och ledningen kan inte svara på våra frågor om detta. Jag har försökt prata med utbildningsförvaltningen också men de svarar inte heller.

Denice Eriksson, 36, med Marley, 6

Bredäng

– Jag är generellt orolig för att nedskärningarna påverkar personalen. De har en stressig miljö som det är så jag är rädd att fler går in i väggen och att man måste lappa och laga. Jag tror också det finns en risk för att eleverna påverkas av det, speciellt barn som kommer från en tuffare bakgrund och otrygga hem.