– I fallet med familjen Baicu har mitt speciella fokus varit den rättsliga processen. Dels har jag försökt stoppa avvisningen och dels försöker jag få till ett prejudicerande mål.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Det var Leif som fick igenom en överklagan av beslutet i början av året som gjorde att familjen kunde bo kvar då.
Han menar att det finns stora felaktigheter i kommunens hantering. Både moraliskt, men även rent juridiskt.
– De fortsätter göra saker som jag tycker är helt rättsosäkra. Dels kommer det systematiskt från kommunen interimistiska beslut som man har fått beviljade och dels görs de på oerhört kort tid utan möjlighet att yttra sig.
Gäller tills vidare
Ett interimistiskt beslut är ett beslut som gäller tills vidare, i avvaktan antingen på ett slutligt beslut eller på att det upphävs.
Den största juridiska biten som Leif har försökt få rätten att ta upp, utan att de har gjort det, är vad som kallas proportionalitetsprincipen.
– Det är en grundlagsskyddad princip om proportionaliteter. Helt enkelt att den åtgärd som görs måste stå i proportion till vad man vill uppnå.
Leif menar att i nämnda fall, där kommunen äger marken som ingen får bo på, ska vägas mot att göra en familj, med bland annat en gravid 20-åring, hemlös. Han jämför med den uppmärksammade domen i Italiens högsta domstol nyligen. En hemlös man stal ost och korv från en livsmedelsbutik i Genua, och dömdes till fängelse och böter. I ett historiskt domstolsbeslut ändrade högsta domstolen domen och fastslog att stöld av små mängder mat för att stävja svält inte var ett brott.
– Det här är lite som att öppna Pandoras ask. Det är ett ifrågasättande av den absoluta rätten till ägande. Jag anser inte att det är proportionerligt att göra en gravid 20-åring hemlös för att värna att ingen får bo på kommunens mark.
Jan Svensson, planeringsledare på stadsledningskontoret, har varit med och skrivit en handlingsplan som både Göteborgs stad och Västra götalandsregionen har antagit kring hur myndigheterna ska förhålla sig i de här ärendena.
– Där markerar vi tydligt att det inte är tillåtet att ockupera annans mark, förklarar han.
Fel prata om mänskliga rättigheter
Han anser att det blir helt fel att prata om mänskliga rättigheter i ärenden kring avhysning.
– Det finns ju ingen mänsklig rättighet att ockupera annans mark. Det vore fullkomligt galet om det vore en rätt för alla.
Jan Svensson menar inte heller att proportionalitetsprincipen är relevant i sammanhanget.
– Nu är jag inte insatt i det aktuella ärendet du refererar till. Men det man kan säga är att en gravid kvinna har alla möjligheter att få hjälp av sociala myndigheter i stället.