Bristen på organ i Frankrike är stor. Det ska nu åtgärdas genom en lagändring som utgår från att den avlidna vill bli organdonator.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Detta betyder att vi alla är organdonatorer i solidaritet, med alla de som är i behov av transplantation, säger Anne Courrèges, generaldirektör på Byrån för biomedicin.
Under de senaste åren har 5 700 personer årligen genomgått en organtransplantation i Frankrike, men behovet är betydligt större – 21 000 människor står i kö för att få ett nytt organ.
Den som vill förhindra att bli av med sina organ måste göra en registrering på förhand hos den franska hälsomyndigheten och uttryckligen säga nej. Anhöriga fråntas vetorätt i frågan.
Större donationsvilja
I Sverige är problemet inte detsamma eftersom donationsviljan här är betydligt större än i Frankrike.
– Den franska utredningen utgår från att säger man inte nej så säger man ja. Vi valde att inte gå den vägen. För när man gör enkätundersökningar i Sverige svarar mer än 80 procent att de kan tänka sig att donera, säger Anders Milton, läkare och särskild utredare på uppdrag av regeringen.
Trots den stora donationsviljan är antalet organtransplantationer få i Sverige sett till behovet. Problemet ligger snarare i dagens lagstiftning. För att få använda organ för donation ska donatorn enligt svensk lag avlida i respirator på en intensivvårdsavdelning. Om patienten avlider på en vanlig vårdavdelning får organen inte användas.
– Vi föreslår lagändringar som möjliggör livsuppehållande åtgärder och som gör det möjligt att ställa frågan till anhöriga om organdonation innan det är för sent, säger Anders Milton.