När Anna Kern, rektor på Gårdstensskolan, tillträdde sin tjänst i september förra året blev hon den artonde rektorn på lika många år. Hon tog över en skola som visade dystra resultat både när det gällde elevernas kunskaper och lärarnas arbetsmiljö. 

Då, för ett år sedan, lovade hon att bådadera skulle förbättras. Och när Skolverket nyligen presenterade en sammanställning över niornas avgångsbetyg från i våras visade det sig att hon lyckats med i alla fall det ena, niornas genomsnittliga meritvärde hade höjts från 157,2 till 170,4 på ett år. Och det från ett bottensresultat på 124,6 för fem år sedan.

Men förändringen har inte varit smärtfri. I våras slutade omkring två tredjedelar av lärarstyrkan sedan de blivit ombedda att söka om sina tjänster. Syftet med att tjänsterna annonserades ut var att skolledningen ville att alla lärare på skolan skulle ha gjort ett aktivt val, att man verkligen ville jobba med den nya modellen.

– Det är den största förändringen i skolans historia. Jag förstår att en del inte ville vara kvar. Samtidigt tror jag att vi behövde en nystart, säger Hamid Zafar, biträdande rektor på skolan sedan i våras.

Infört extralektioner

När ETC besöker Gårdstensskolan är Anna Kern på semester, men Hamid Zafar berättar om förändringsarbetet som pågått det senaste året. Man har bland annat infört extralektioner för de elever som behöver på samtliga lov, samt ett närvaroteam som ska se till att eleverna inte skolkar. Man har också varit noga med att anställa behöriga lärare i alla ämnen. En annan utmaning har varit att utveckla svenskundervisningen. Många elever har inte svenska som förstaspråk, vilket ställer högre krav på samtliga lärare.

– Det räcker inte att svenskläraren lär ut svenska. Inom de flesta ämnena finns det begrepp som varje lärare måste fundera över. Fotosyntesen till exempel, hur kan man förklara den på ett bra sätt för någon som inte har svenska som förstaspråk?, säger Hamid Zafar.

Eleverna Cecilia Chu och Weronika Rosikon i 8C tycker att förändringarna har gjort skolan bättre. En skillnad som de gillar är att samlingsbegreppen SO och NO tagits bort från schemat och ersatts av de specifika ämnena, exempelvis kemi, biologi och historia. 

– Nu har man koll på vilket ämne man har, då är det lättare att veta vad man ska göra, säger Cecilia.

Fler går på lektionerna

Tjejerna säger också att det har blivit lugnare i skolan sedan närvaroteamet startade, och fler elever började gå på sina lektioner.  De har inte funderat så mycket på hur det skulle vara att gå i en annan skola, de säger att de känner sig trygga på Gårdstensskolan och tycker att de lär sig det de behöver inför gymnasiet. Båda tycker att det är vikigt att få bra betyg.

– Men jag tror inte att det bara handlar om vilken skola man går på, det beror också på en själv, hur mycket man jobbar för det man vill, säger Cecilia.

Trots att Gårdstensskolan höjt sina resultat anmärkningsvärt så ligger den fortfarande långt efter de skolor i Göteborg där eleverna har högst betyg. Hamid Zafar jobbade tidigare på Skolinspektionen och besökte i jobbet som inspektör flera av Göteborgs skolor. Han slås av hur skilda förutsättningar eleverna har.

– Man måste vara medveten om att många föräldrar här inte har akademisk bakgrund eller språket med sig. Eleverna har inte det stödet hemifrån, därför är det viktigt att skolan kan kompensera för det, säger han.