Det lockar cancersjuka från hela världen och när sjukhuset nu förvärvats av Mehiläinen-koncernen – en av Finlands största privata vårdaktör – finns muskler att expandera med en klinik i Stockholm.

– Vi letar fortfarande efter lokaler men strävar efter att kunna öppna under det första halvåret nästa år, förmodligen blir det i mars eller april, säger Docrates vd Ilpo Tolonen.

Enligt honom är intresset från svenska patienter stort. Omkring 250 cancersjuka kommer från Sverige varje år och de utgör 15 procent av sjukhusets intäkter. Majoriteten har spridd prostatacancer. På kliniken får de ofta vård betydligt snabbare än i Sverige. 

– Prostatacancervården i Sverige har traditionellt varit fragmenterad och uppsplittrad på många olika vårdgivare. Väntetiderna har därmed varit oerhört långa, förklarar Ingela Franck Lissbrant, överläkare i onkologi och regional processledare för prostatacancervården i Region Halland.

Men hon och andra svenska läkare är kritiska mot den vård som ges på Docrates. Hon har har träffat flera patienter som varit patienter där.

– Det Docrates kan erbjuda är ett snabbt omhändertagande och kontinuitet. Patienter beskriver att de får sin egen läkare och sjuksköterska genom hela behandlingen. Bekymret är att de erbjuder behandlingsmöjligheter som inte är förankrade i evidens. För patienter som fått återfall eller har spridd sjukdom gör de ofta mer insatser än vad det finns belägg för.

Kombinerar behandlingar

Docrates är känt för att erbjuda nya cancerbehandlingar innan de ens lanserats på marknaden. 

Sedan många år tillbaka används målsökande strålbehandling med radioaktivt lutetium. Läkemedlet blev först godkänt i EU i december 2022 och har ännu inte introducerats i den svenska sjukvården eftersom behandlingen anses för dyr. De som inte svarar på lutetium kan nu också få radioaktivt aktinium som fortfarande är under utveckling.

Behandling på Docrates kan kosta hundratusentals kronor och Försäkringskassan ersätter i regel endast vård som ingår i den svenska sjukvården.

Ingela Franck Lissbrant tycker att det är anmärkningsvärt att ta betalt för läkemedel som det fortfarande forskas på. Hennes kritik handlar dock främst om hur olika cancerbehandlingar kombineras och ibland används utanför godkänd indikation, det vill säga för annat än vad myndigheterna gett tillstånd till. 

– Som patient är du i ett utsatt läge. Logiken att ju mer behandling desto bättre är lätt att ta till sig, men det är faktiskt så att det ibland inte är det allra bästa, säger Ingela Franck Lissbrant.

Hon poängterar att det är därför som sjukvården i Sverige varje år lägger mycket tid och resurser på det nationella vårdprogrammet som ger rekommendationer om utredning och behandling utifrån vetenskapliga bevis och evidens.

– Det kanske visar sig i framtiden att det Docrates gör är riktigt – men medicinhistorien är full av behandlingar där vi i det längre perspektivet sett att vi faktiskt gjort patienterna mer skada än nytta.

Sparsamma med information

Bland läkare i Stockholm finns nu mycket frågor kring hur den nya kliniken kommer att påverka prostatacancervården. Maria Hjälm Eriksson, överläkare i onkologi på St Görans sjukhus, har också haft kontakt med patienter som rest till Helsingfors.

– En del behandling, såsom kurativ strålning, är helt vedertagen, men annan behandling som ges tycker vi är i gråzonen och kanske till och med utanför vetenskap och beprövad erfarenhet.

Båda upplever att patienter inte verkar ha förstått att vissa insatser saknar vetenskapliga belägg.

– Ibland är de sparsamma med information till patienterna om vad de gör. Man förespeglar att det rör sig om etablerade behandlingar och hänvisar till referenser som ibland inte är relevanta eller till och med visat motsatta resultat, säger Maria Hjälm Eriksson.

– Min upplevelse utifrån vad patienterna beskriver är att Docrates presenterar det de gör som evidensbaserat även om behandlingen med dagens kunskapsläge är att betrakta som experimentell, säger Ingela Franck Lissbrant. 

Hon tycker att sjukhuset åtminstone borde redovisa uppföljningsdata – något hon själv sällan sett. 

Vd:n: Betrodd vårgivare

Ilpo Tolonen avfärdar att sjukhuset använder sig av metoder utan att ha på fötterna.

– Docrates har varit verksamt i Finland i över 15 år och även om det är en känd och pålitlig vårdgivare för finska läkare, är den kanske inte lika välkänd bland läkare i Sverige.

Han säger att sjukhuset kan ge experimentella behandlingar, men inga beslut tas utan noggranna överväganden och solida medicinska bevis. Att patienter inte är medvetna om vad de erbjuds stämmer inte, säger han.

– Vi ser alltid till att patienterna är informerade eftersom vi behöver ett skriftligt godkännande när det handlar om experimentella behandlingar, säger Ilpo Tolonen. 

Men hur kan en behandling vara experimentiell om det finns solida medicinska bevis?

– Jag förstår att termen ”experimentell behandling” kan låta förvirrande, men det är en allmänt använd medicinsk term, säger Ilpo Tolonen och förklarar att det inte per definition betyder att det saknas evidens. 

– Även terapier som ges i samband med en klinisk prövning och som ofta kallas för experimentella läkemedel backas upp av vetenskapliga data. 

Experimentella behandlingar på Docrates kan vara läkemedel som ges i samband med en klinisk prövning eller läkemedel som inte är godkända för den specifika indikationen, men där det finns ”skäl att tro att den biologiska effekten kan vara lika”.

– I det senare fallet måste solida bevis från kliniska prövningar finnas tillgängliga för att överväga dessa behandlingar, säger Ilpo Tolonen.

Har ni någon uppföljningsdata på era patienter?

– Ja, vi följer noga patientens resa och tillfrisknande. Finska cancerregistret är ett statistiskt och epidemiologiskt forskningsinstitut som upprätthåller det nationella registret över alla diagnostiserade cancerfall och Docrates tillhandahåller data från behandlingar till dem. Kvaliteten på behandlingarna och behandlingsresultaten har varit mycket bra.

Ingela Franck Lissbrant får frågan om det inte borde ha visat sig vid det här laget att behandlingarna är riskfyllda, med tanke på att svenska patienter behandlats där under många år. 

– I praktiken är det väl så att de utnyttjar de gråzoner som alltid uppstår i en snabb behandlingsutveckling när vi befinner oss mellan forskningsfront och evidens. Lösningen på det är inte att sälja behandlingarna utan att inkludera patienterna i välgjorda kliniska studier som vi lär oss av och som suddar ut gråzonerna, säger hon.

Hon hoppas att Docrates väljer att rapportera in data också till svenska kvalitetsregister när kliniken öppnar i Stockholm.