Reglerna för att få en hyreslägenhet stämmer inte med unga vuxnas verklighet i dag. Allt fler tvingas att flytta runt och när miljonprogrammen renoveras befaras en våg av urbana nomader.
Mohammed Yarroum fyller snart 25 år. Han flyttade hemifrån när han var 16 år och har aldrig haft ett förstahandskontrakt.
– Jag bor egentligen ingenstans. Det är svårt att få ihop en kontinuerlig vardag med till exempel matlådor, att inte ha en kyl och frys och så. Det livet har inte funnits på ett tag nu och det blir svårt att hålla fasta rutiner. Hälften av mitt liv ligger på ett ställe och den andra hälften ligger på ett annat, säger han.
Han bor delvis på en kompis soffa i Guldheden, där han är folkbokförd, och delvis hos sin flickvän i Majorna. Osäkra boendeformer är vardag för en av tre unga vuxna och det gör livet komplicerat. Och trångt.
– Min flickvän bor väldigt litet i en etta och min kompis bor i en tvåa som är rätt liten så man får inte plats med en säng. Det blir att jag måste balansera mellan att inte störa dem och att störa dem. Jag får hoppa lite emellan för de behöver också ha lite privat tid, säger han.
Som så många andra i sin generation får han ingen tillsvidare-anställning och det inverkar även på boendesituationen. Han har nu två kommunala timanställningar. Ibland blir det heltidsjobb, ibland nästan ingenting – oavsett måste han vara beredd att bli inringd tidigt på morgonen. När han studerar är ekonomin säkrare, men det är svårt att få en studentlägenhet och de kontrakten är tidsbegränsade.
Hyra i tredje och fjärde hand
Enligt Hyresgästföreningens undersökningar bor allt färre unga vuxna i egen bostad och andelen som bor i så kallade osäkra upplåtelseformer, som inneboende, andrahandskontrakt eller studentbostäder, ökar.
Daniel Carlenfors från den ideella föreningen Alla ska kunna bo kvar känner igen problematiken.
– Den unga generationen som Mohammed tillhör utgör i mångt och mycket den nomadvåg vi ser nu och den är nog i proportion till hur stora generationskullarna är. Det är den osynliga vågen som är inbyggd i systemet, säger Daniel Carlenfors.
Han konstaterar att gruppen inte är organiserad och finns utspridda i olika områden.
– När du får historier om att hyra i tredje hand, i Stockholm även fjärde hand, så är någonting där inuti inte som det ska vara. Det kan bindas direkt till bostadsbristen. För den gruppen handlar det om att det måste börja byggas mycket, mycket mer och man måste se över kraven för att komma in på marknaden. Just nu är de i Göteborg ställda alldeles för högt, det är liksom omöjligt. Då återstår bara att kuska runt i svarta kontrakt, säger han.
I en ny statlig rapport om bostadsmarknaden och den ekonomiska utvecklingen konstateras att det råder brist på hyreslägenheter i storstäderna och att ett önskat utbud av olika prisklasser på hyran saknas. Nu står också renoveringarna av miljonprojektets många lägenheter för dörren och upprustningarna har på sina håll redan börjat. Hyreshöjningarna som följer innebär att även ekonomiskt svaga med hyreskontrakt trängs bort.
– Det här kommer att bli betydligt mer vanligt. Så länge regelsystemet är som det är nu så kommer det vi kallar tvångsförflyttningar, att de svagaste trängs undan och får flytta till ett nytt område hela tiden. Efter en tid kommer även det att renoveras och så håller det på sådär. Det återstår bara att kuska runt i svarta kontrakt. Fast de som har råd påverkas inte, säger han.
Årsinkomst på tre gånger årshyran
I december skrev vi i ETC Göteborg om att den politiska majoriteten i Göteborg öppnade för att liksom Stockholm sänka inkomstkraven i allmännyttan. Det skulle göra det lättare för Mohammed Yarroum och många andra att överhuvudtaget kunna få ett kontrakt på en hyreslägenhet – som är den populäraste boendeformen för åldersgruppen. I dag har 40 procent av de unga vuxna som har ett hyreskontrakt mindre kvar att leva på efter att hyran betalats än vad Konsumentverket beräknar behövs.
Uppdraget att se över förändringar i uthyrningspolicyn i Göteborgs allmännytta ligger nu hos det kommunala bolaget Framtiden och ett förslag ska presenteras i september.
I dag kan det krävas en årsinkomst på tre gånger årshyran för att få ett hyreskontrakt. Boplats har tidigare visat att tusentals av de bostadslösa unga inte söker lägenheter genom dem, eftersom de inte klara inkomstkraven.
– Idén som kom från Stockholm är att man hellre ser att man ska ha kvar en rimlig summa efter att hyran är betald. Så fort det finns otrygga anställningar i botten blir ju detta med årsinkomst också mycket svårare att visa bakåt i tiden, säger Ulf Kamne (MP) som är kommunalråd med särskilt ansvar för bostadsfrågor.
Han konstaterar att även möjligheten för människor med betalningsanmärkningar att få en bostad bör ses över, att det behöver byggas mycket nytt och att man inte ska renovera alla hus i ett område samtidigt.
”EU-regler som vi inte rår på”
Ett nytt alternativ för att lösa situationen är kompiskontrakt. Sådana har Familjebostäder i Stockholm infört och de innebär att personer mellan 19 och 24 år får ett kontrakt för max fyra år. Hyresgästerna får då inget besittningsskydd, men behåller sin köplats i bostadskön. Mer än hälften av de unga vuxna i Göteborgsregionen vill dela bostad med någon annan och de röd-grön-rosa vill se kontraktsformen även i Göteborgs allmännytta.
Ulf Kamne tror att det krävs åtgärder från politiskt håll för att undvika att allt fler trängs bort i takt med hyresnivårerna efter renovering och i nyproduktion.
– Det finns ingenting som tyder på att marknaden skulle hantera det på ett sätt som är bra för de personerna och därför måste vi reglera och styra det på olika sätt. Det finns EU-regler som vi inte rår på, men som kommun måste vi använda allmännyttan och när vi förändrar områden måste vi bli bättre på att låta bostadshus stå orenoverade medan man bygger nytt nära. De som har ekonomiska möjligheter att flytta till det nya gör nog gärna det och då minskar trycket på de gamla lägenheterna.
Liksom många hyresgäster ser man också behov av att kunna erbjuda olika standard efter renovering. På nationell nivå önskar Ulf Kamne att hyresvärdar fick avsätta renoveringspengar räntefritt.
Vad gör ni åt att många människor i miljonprogram får det tufft när hyrorna höjs?
– Man kan inte renovera allt på en gång i ett område och även om det innebär att någon kanske måste flytta så kan man åtminstone göra det i området och behöver inte byta skola för barnen och så vidare. Om du börjar renovera nu i ett område kanske det är klart om tio år, säger han.
För Mohammed Yarroum är läget låst så länge kraven på inkomst och fast jobb inte förändras. I augusti börjar hans flickvän läsa en utbildning på annan ort.
– Då kan jag bo där på heltid! Tills i juni.
