Sedan bosättningslagen trädde i kraft den 1 mars är alla kommuner skyldiga att ta emot nyanlända för bosättning.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Det är namngivna personer som kommunerna har åtagit sig att ta emot. De ska ju enligt lagen tas emot innan årsskiftet, det är kommunernas ansvar. Men om man inte lyckas med att hitta boenden och de alternativ som återstår är exempelvis gymnastiksalar, så kan man föra diskussioner med Migrationsverket om att de får bo kvar på anläggningsboendet ett tag till, säger Karin Perols på Sveriges kommuner och landsting.
"Det är stopp"
Totalt ska Stockholms län ta emot 6 689 nyanlända i år, men många kommuner har haft problem att hitta boenden. Den senaste månaden har först Ekerö och sedan Täby gått ut och sagt att de inte kommer att ta emot några fler nyanlända.
– Det är stopp, det finns helt enkelt inte möjlighet att ta emot fler, sade Leif Gripestam (M), kommunstyrelsens ordförande i Täby till lokaltidningen Mitt i.
– Just nu är det ett akut skede där vi ser att vi inte har fler bostäder, sade Adam Reuterskiöld (M), kommunstyrelsens ordförande i Ekerö till SVT Nyheter.
Men det finns positiva undantag. Flera kommuner i länet har lyckats väl med att hitta boendeplatser för nyanlända.
I Upplands Väsby kommer kommunen i dagarna att nå hela sin åtagna kvot av 138 anvisningar.
– Ja, vi når den siffran nu i dagarna, säger Niklas Utterström, enhetschef för ekonomiskt bistånd i Upplands Väsby kommun.
Nära samarbete med lokala värdar
Samtliga anvisningar i Upplands Väsby är lägenheter från de tre hyresbolagen.
– Det är hyresrätter med tillfälliga kontrakt. Grunden i att vi har lyckats är ett nära samarbete med de lokala hyresvärdarna i stort och Väsbyhem i synnerhet, men även Stena och Rikshem har varit behjälpliga i detta. Vi har tillsammans med hyresvärdarna jobbat väldigt aktivt i det vräkningsförebyggande arbetet och det har gjort att de har stor tilltro till oss.
Arbetet har inte varit enkelt. En hel del ny personal har rekryterats. Men tack vare hårt jobb och nära samarbete med hyresbolagen har det ändå gått vägen.
Niklas Utterström vill inte säga något om de kommuner där sökandet efter boenden inte har gått lika bra.
– Det kan jag inte ha så mycket åsikter om. Det finns en stor bostadsproblematik i alla kranskommuner. Problemen i vissa kommuner kan väl vara till exempel att de saknar ett kommunalt hyresbolag, eller hyresrätter i stort. Men får jag direktiv om att vi ska utföra något så gör jag det. Det är så jag ser på mitt jobb, säger Niklas Utterström.
Han betonar dock att det endast är årets kvot som har uppfyllts nu.
– Nästa år är kvoten ännu större, då kommer vi att behöva hitta nya innovativa lösningar.
Sollentuna är en annan kommun som har lyckats relativt bra med att hitta boende åt nyanlända. Där har 81 procent av den anvisade kvoten placerats hittills i år, 176 av 216.
– Sollentuna är på god väg. De jobbar ju väldigt aktivt med många typer av lösningar. Det är ett bra exempel, säger Karin Perols på SKL.
Anders Bjuhr är samordningschef för integration och mottagande i Sollentuna kommun.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Vi har jobbat efter flera parallella spår. Huvudspåret är vårt kommunala bostadsbolag, Sollentunahem, som tillhandahåller en stor del av kvoten med lägenheter. Sedan har vi även köpt ett fåtal bostadsrätter. Och vi har gjort ett avtal med en camping som har byggt ett 30-tal Attefallshus, jättefina små stugor som vi hyr fram till sommaren nu. Vi jobbar även med paviljonger, så kallade modulhus. Där har vi lite samma sits som i Stockholms stad, vi har sökt bygglov som har överklagats, men vi hoppas kunna hitta en lösning som fungerar, säger han och fortsätter:
– Sedan har vi även startat en alternativ bostadsförmedling, som handläggs av Sollentunahem, där privatpersoner kan hyra ut hela eller delar av sina bostäder. Vi har precis gått ut med en marknadsföringskampanj om detta. Jag fick faktiskt ett samtal av en herre alldeles nyss som ville hyra ut en del av sin villa. Så det finns absolut ett intresse hos folk.
"Vi har nått framgång"
Det har varit mycket jobb för att hitta lösningar på boendesituationen för de nyanlända, menar Anders Bjuhr.
– Ja, det har det varit. Vi såg redan vid förra årsskiftet att det skulle krävas mycket jobb och nytänkande. Det är inga lätta saker att ordna bostäder i Stockholmsområdet. Men vi har nått framgång och jag tror att det kommunala bostadsbolaget är ryggraden. Förhoppningsvis får vi upp paviljonger, modulhus, snart också.
Hyreskontrakten för lägenheterna är på två år, eller fyra år i vissa fall där kommunen har förhandlat med Hyresgästföreningen och fått till undantag från besittningsskyddet.
– Det är andrahandskontrakt. Sedan förväntas man komma in på bostadsmarknaden på egen hand.
Vad säger du om att vissa kommuner har sagt att de inte kommer att kunna uppfylla sin åtagna kvot?
– Jag har full förståelse för det, för det är knepigt. Å andra sidan och det här är en helt personlig reflektion... Om man vill så finns det lösningar. Jag tror man ska lägga mer kraft på att hitta lösningar än att säga att det inte går. Vi sitter i samma sits, alla kranskommuner runt Stockholm. Jobbar man inte hårt på flera spår samtidigt så lyckas man inte.
Det finns i dagsläget inga konsekvenser i form av böter eller andra repressalier för de kommuner som inte följer sin enligt bosättningslagen anvisade kvot.
– Jag har ingen uppfattning om huruvida det borde finnas några konsekvenser. Men jag tycker att det är tråkigt att kommuner inte följer lagen, säger Anders Bjuhr.
Fotnot: Under fredagsmorgonen meddelade även Upplands-Bro kommun att de uppfyllt sitt mål och har gett samtliga 73 anvisade nyanlända boende. Alla nyanlända i Upplands-Bro har fått boende genom de kommunala bostadsbolagen.
