–  Det är en väldigt komplexa frågor som jag är intresserad av och som jag vill förmedla på ett enkelt sätt, säger han när han förklarar varför han valt att berätta om morden vid Vårväderstorget.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Karwan Faraj berättar att mycket av det han fick höra under intervjuerna fastnade och gjorde starkt intryck på honom.

– Alla de här offren, alla de anhöriga. Att höra vad de fått gå igenom. Och alla de unga killar som blir mördare och som blir mördade. Jag kan säga på ren och skär svengelska: Det är fuckt up. Folk återhämtar sig aldrig. Det påverkar deras hälsa och deras liv. Det är riktigt tragiskt.

Han berättar att händelserna och berättelserna följde med honom även efter jobbet. Sent in på kvällarna var det svårt att släppa vad han hört.

– Det är tragedier som det här våldet lämnar efter sig.

Konflikter som går i arv

När skjutningen på Vår Krog & Bar skedde jobbade Karwan Faraj med en tv-serie om gängkrigen i Göteborg. En av de som senare dömdes för inblandning i morden var en ung fotbollsspelare med en tillsynes lovande framtid. Det fick Karwan att undra vad som ligger bakom att unga människor söker sig till gäng.

– Som man trott innan var den här konflikten mellan personer födda på 1980-talet. Nu helt plötsligt är det 90-talister som skjuter istället.

I sitt arbete med dokumentären har Karwan kommit fram till att konflikten mellan gängen gått i arv från en generation till en annan. Upprinnelsen är en konflikt mellan ett gäng i Norra biskopsgården och Backa och ett i Södra Biskopsgården. När de personer som startat kriget åkt in i fängelse, blivit mördade eller dragit sig tillbaka har gängen varit tvungna att ta in nya yngre personer som tar över.  De nya yngre killarna blir offer för hämndaktioner från det rivaliserande gänget, vilket skapar en våldsspiral där allt fler dras in.

– De unga killarna har kompisar som inte tycker det är okej att deras vänner blir skjutna och det är en anledning till att de söker sig till gängen.

"De gör en karriär som slutar i nått tragiskt – många åker in eller blir mördade. Sen kommer det ett nytt gäng. Processen standardiseras."

Misstagen upprepas

Karwan Faraj menar att det finns tre huvudanledningar till att unga människor, oftast runt 15-16-årsåldern söker sig till gängen.

– Dels handlar det om att de ser en möjlighet att tjäna pengar genom att sälja knark och göra annat brottsligt. Dels att man kanske får fiender i ung ålder från rivaliserande gäng så att man behöver skydd. Det kan också handla om att man har nått hämndmotiv eller att man ser upp till de äldre som är i den världen.

Anledningen till att generationsskiftet kunnat ske är att samhället inte sett till att utnyttja det vakuum som uppstod när 80-talisterna börja försvinna från gängkrigen, menar Karwan. Han anser att det misstaget upprepas i dag igen.

– Ja, många av dem som varit mest aktiva i krigen sitter inne nu, och vissa har blivit mördade, Det här är andra gången som det uppstår ett sånt här vakuum. jag kan tycka att man borde ha lärt sig något från första gången?

Vad bör man göra då?

– Man borde ha gått in ordentligt när man såg att den äldre generationen var på väg att lämna. Man borde ha förstått att det här kommer skapa någon form av vakuum. Låt oss då gå in här och ersätta de här negativa förebilderna och de här negativa krafterna med vuxna krafter och låt oss fånga upp den här yngre generationen, som hamnat utanför.

Det våld som används av gängen i dag är betydligt grövre än vad det var tidigare. Karwan Faraj berättar att en av de kriminella som han intervjuat berättat att man tidigare gav personer en örfil – men i dag är det vanligt att man skjuter någon i benet som straff för något liknande.

Om inget görs, menar Karwan, kommer utveckligen att fortsätta.

– Det här kommer bli en kultur. Precis som vi sett i de italienska och amerikanska filmerna. Att när ett gäng raderas så kommer det ett nytt gäng, bestående av yngre killar som ska ta över. De gör en karriär som slutar i nått tragiskt – många åker in eller blir mördade. Sen kommer det ett nytt gäng. Processen standardiseras.

Dags att stoppa gängen

Karwan Faraj menar att det är nu som gängen kan stoppas. Om de tillåts fortsätta gå genom generationerna kommer det bli omöjligt att stoppa dem.

– Tillslut blir gängen starkare än samhället i de utsatta områden. Varsågod då, 30 år senare, att bryta den strukturen. Det går inte. Varför ska vi lämna det här problemet till vår kommande generation? Vi måste agera nu.

Karwan Faraj har också studerat de ungdomar som radikaliseras till att bli extremister – ett annat problem som drabbat Göteborgs ytterområden. Han menar att det finns ganska stora skillnader mellan de två grupperna. Medan extremister drivs av en ideologisk övertygelse handlar gängkriminaliteten om pengar, makt och våld. Men det finns en likhet mellan de två grupperna.

– De kommer från samma socioekonomiska förutsättningar. Geografiskt, socialt, ekonomiskt, utbildningsmässigt, säger han.

Arbetet med dokumentärerna har satt djupa spår hos Karwan Faraj. Innan vi skiljs åt säger han:

– Att folk ska gå igenom sådan här sorg! Jag som är uppvuxen i förorten och som växt upp i Göteborg, jag trodde aldrig att jag skulle få höra sådana här historier.