Frågan om hur våldet påverkar människor i deras arbete i Malmö har blivit något som både arbetsgivare och fackförbund har börjat uppmärksamma.

– Det är framför allt ambulanspersonalen som är utsatt i vissa områden. De måste ständigt vara på sin vakt och får ibland ha poliseskort vid sina utryckningar. Personalen på akuten är en annan grupp som är i riskzonen, säger Mats Runsten, ordförande för Vårdförbundet i Skåne. 

”En ökad risk”

I somras fick de anställda på ett LSS-boende i Kroksbäck hjälpa till med evakueringen av de boende efter att en anlagd brand brutit ut i ett garage i närheten. Händelsen fick Kommunalarbetarförbundets sektion för vård- och omsorg i Malmö att börja diskutera säkerhetsfrågor på nytt sätt.

– Det finns en ökad risk för att våra medlemmar kan vara i närheten när någon granat sprängs. Vi måste därför vara beredda på att agera och kunna ge medlemmarna snabbt stöd om något händer, säger ordförande Ewa Glimhed.

Kommunal kommer nu att medverka till att säkerhetsmedvetandet bland medlemmarna stärks.

– Det finns en hot- och våldsplan för de anställda inom kommunen som vi kan användas oss av, som vi ska plocka fram på nytt och se till så att alla känner till hur man bör agera i olika situationer, säger Ewa Glimhed.

Inom ambulanssjukvården har problemet med hot och våld funnits länge. Att tänka på den egna säkerheten när man är ute på utryckning är därför något som alla nyanställda noga informeras om. Ingen har hittills skadats vid sommarens granatsprängningar i Malmö. Men ambulanssjukvården har kommit i kontakt med gängvåldet genom de kniv- och skottskadade de har fått ta hand om. Vetskapen om vilka vapen och sprängämnen som finns i omlopp gör att säkerhetstänket alltid måste vara i topp.

– En sida av saken är hanteringen av granaterna. Vi kan mycket väl komma hem till en helt vanlig familj där sonen är aktiv i de här sammanhangen, där det kan finnas explosiva saker i bostaden, säger Rickard Uppenberg, huvudskyddsombud för Vårdförbundet.

”På veckobasis”

Hur man inom ambulanssjukvården ska uppträda för att inte utsätta sig själva för risker är något som diskuteras mycket numera. Frågan har varit högaktuell i sommar, men den är inte ny. Rickard Uppenberg är ambulanssjuksköterska med 25 års erfarenhet, som under hela sin yrkesverksamma tid har kunnat se hur våldets har trappats upp.

– Att en ambulanssjuksköterska får en smäll eller spark av en patient är något som nästan händer på veckobasis nu för tiden. Det är överhuvudtaget tydligt hur respekten för uttryckningspersonal har minskat. Förr kunde vi lämna bilen olåst, men det kan vi inte göra i dag, säger han.

Polisen i Malmö samarbetar med både sjukhus, ambulanssjukvården och Malmö stad. I samarbetet ingår rutiner för olika situationer, som att poliser alltid är närvarande när skott- och knivskadade kommer till akutmottagningen. 

– Vi har som regel att informera de som berörs när något händer. Det kan till exempel vara personer som försöker ta sig in hos äldre i ett område, där vi i samarbete med kommunen ser till så att de som arbetar inom hemtjänsten får den information de behöver, säger Mats Karlsson, biträdande polisområdeschef i Malmö.