– Det är helt fantastiskt. Det man förvånas över är att behovet är så stort 2017, säger Ia Klingneus, försäljnings- och marknadschef på Clarion Hotel Örebro.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Halvera barnfattigdomen till 2020

Projektet sker i samarbete med hjälporganisationen Giving People. De hämtar julklapparna och pengarna som har kommit in genom försäljningen av juletiketter. Pengarna omvandlas till matkassar som delas ut till behövande familjer i Örebro med omnejd. Familjerna får själva ansöka på organisationens hemsida. En annan del av julklapparna hämtas av öppenvården i Örebro kommun.

– Vi hämtar lite grejer till dem som skulle ha glädje och nytta av det. Vi tipsar även familjer om möjligheten att kontakta Giving People, säger Eva-Lena Göransson, gruppledare på öppenvården.

Hon tillägger att de är glada över att kunna hjälpa föräldrarna att ge sina barn en bra jul. Men visst vore det bättre om de själva hade förutsättningar att köpa julklappar till sina barn, menar hon.

– Egentligen tycker jag att det är synd att vi har ett sådant samhälle där det behövs. Det är kluvet. Man skulle önska att alla familjer kunde klara av sin ekonomi och inte behöva leva på välgörenhet. Men det känns som att det går åt det hållet.

I dag lever cirka 4 200 barn i Örebro i familjer där föräldrarna har så låg inkomst att de inte har råd att köpa det barnen behöver. I kommunens handlingsplan finns målsättningen att halvera barnfattigdomen till 2020. Men ska välgörenheten vara en del av det? Självklart inte, men det är en fråga med många bottnar, menar Murad Artin (V), oppositionsråd.

– Jag tycker att det är bra att man hjälper till, men det är inte bra att systemet håller på att fallera och att det krävs mer välgörenhet. Det är inte någon bra utveckling.

Han ser flera anledningar till det ökade hjälpbehovet. Till exempel Försäkringskassans skärpta bedömningar för sjukskrivna och flyktingar som har svårt att komma in i samhället och få jobb.

Räcker inte till alla

En organisation som tydligt ser behovet från nyanlända är Frälsningsarmén. Ansökningarna för att få ta del av insamlade kläder och presentkort på mat i december, har nära fördubblats sedan 2016.

– Vi har fått in 230 ansökningar. Det är mycket mer än förra året då vi hade 120. En stor del är flyktingar, säger Marianne Ljungholm, föreståndare för det öppna sociala arbetet på Örebro kår.

Frälsningsarmén får in pengar till socialt arbete genom privata gåvor, en del av överskottet från Myrorna och inte minst julgryteinsamlingarna. Presentkorten till mat motsvarar 600 kronor för en ensamstående, 800 kronor för ett par och 1 200 kronor till en barnfamilj. Men i år räcker inte gåvorna till alla sökande.

– Det är nästan övermäktigt för oss själva. Vi har tvingats meddela 50 personer att de inte får något i år. Då blir det de som har fått ganska mycket innan. Det är tufft, säger hon.

Även den ideellt drivna insamlingen Julgåvan Örebro märker av ett ökat tryck. I år hjälper de ett 40-tal familjer och närmare 100 barn, berättar Lars Rignell.

– Allt fler söker sig till oss. Det är en form av symtom på hur vår välfärd har avvecklats. Det blir speciellt konkret för barnen i jul. De vet inte vad som väntar på jullovet. Mor och far kanske har ångest för att de inte kan ge något.

Att samla in och köra ut gåvorna är ett tidskrävande arbete för volontärerna. Tacksamheten de möter i hemmen är ett kvitto på att det har varit värt ansträngningarna.

– Familjerna är väldigt kärleksfulla. Det är mycket därför vi gör det här, säger Lars Rignell.

Får inte vara vägledande

I början av december samlade Örebro hockey och Svenska kyrkan in 74 078 kronor i insamlingsmatchen ”Barnens julklapp”. På matchen medverkade kommunalrådet Lennart Bondeson (KD) för att prata om barnfattigdomen i Örebro. På frågan om de politiska insatserna är tillräckliga för att täcka behoven som finns bland ekonomiskt utsatta, svarar han att ”så länge det finns barnfattigdom har politiken inte gjort tillräckligt”. Han säger att de ideella insatserna är viktiga men att de inte får vara vägledande.

– Självklart betyder ideella insatser mycket för människor i ekonomisk utsatthet, civilsamhället i Örebro är mycket starkt och erbjuder förutom insamlingar även delaktighet i aktiviteter och social gemenskap som är ovärderlig. Men det är ett komplement. Det offentliga måste skapa förutsättning för arbete, utbildning och social inkludering, säger Lennart Bondeson.