– Det har varit en linjärt växande utveckling, säger han.
EPD International är ett helägt dotterbolag till IVL Svenska Miljöinstitutet och bildades 2014 för att ta över administrationen av miljövarudeklarationerna från Miljöstyrningsrådet som då lades ner. Kristian Jelse har varit med sedan dess, och sett intresset växa.
– I början var vi två som jobbade med miljövarudeklarationerna, på deltid. I dag är det närmast heltid för min del, och totalt är vi ett team på åtta personer som på ett eller annat sätt är inblandade, säger han.
Inte en miljömärkning
En miljövarudeklaration, eller EPD (environment product declaration) som de oftast kallas, är precis vad det låter som: En redovisning av en vara eller tjänsts miljö- och klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Allt från råvaruutvinning till bearbetning och i vissa fall transporter tas med i beräkningen.
Den ska alltså inte ses som en miljö- eller klimatmärkning, utan som en ren redogörelse för produktens miljöpåverkan, framtagen med hjälp av standardiserade beräkningsregler. Ungefär som näringsdeklarationen på livsmedelsförpackningar.
– Det är inte ”Bra miljöval” eller något liknande, utan ”här är siffrorna, så här ser det ut”, säger Kristian Jelse.
Spindeln i nätet
Men trots att systemet inte innehåller någon grön stämpel att sikta på, menar Kristian Jelse att deklarationerna innebär ett incitament för företagen att förbättra sitt miljö- och klimatarbete.
– Vi har sett exempel på företag som jobbat med EPD:er i ett antal år, och som gärna vill kommunicera utåt om deras nya produkt har mindre påverkan än den gamla, säger han.
EPD International har främst en administrativ roll, som spindeln i nätet. De tar fram regler och instruktioner för hur beräkningarna ska gå till, medan företagen själva eller inhyrda konsulter står för själva livscykelanalysen. Denna granskas sedan av en tredje part innan den skickas in till Kristian Jelse och hans kollegor.
Om all dokumentation är på plats och alla regler följts, publiceras sedan den färdiga EPD:n i bolagets databas på environdec.com.
– Ibland får vi frågan om man kan ta fram en EPD och strunta i att publicera den, och bara dela med sig av den när någon frågar efter den. Men informationen ska vara publik, det är sista steget i processen. Annars är det inte en EPD, säger Kristian Jelse.
Öppna för alla slags produkter
EPD International är inte den enda programoperatören i världen, men däremot den äldsta och mest spridda. Av omkring 6 000 registrerade miljövarudeklarationer globalt, återfinns drygt 1 000 stycken i det svenska bolagets databas.
Och medan bolagets motsvarigheter i andra länder ofta är inriktade på en specifik produktkategori, är EPD International öppna för alla typer av produkter. I databasen finns miljövarudeklarationer för både pasta, knäckebröd, el, arbetskläder och – faktiskt – två passagerarflygplan. Men den vanligaste kategorin är byggprodukter.
– Hos oss är det omkring 60 procent byggprodukter. Frågar man de andra programoperatörerna så är det 90 eller 100 procent, säger Kristian Jelse.
Fossilfri färdplan
Anledningen är enkel. Bygg- och anläggningssektorn står enligt Boverket för en dryg femtedel av Sveriges totala klimatutsläpp – mer än personbilstrafiken – så här finns med andra ord en hel del att dra ner på.
Det har även Göteborgs stad tagit fasta på. I rapporten ”Fossilfritt Göteborg” slår miljöförvaltningen fast att stadens expansion innebär en målkonflikt då de många och stora byggprojekten medför en stor klimatpåverkan. För att snabbt komma till rätta med det föreslås bland annat bättre materialval, energieffektivare byggarbetsplatser och kortare transporter.
Som ETC Göteborg berättade i vintras har även branschen påbörjat resan mot minskad klimatpåverkan. Tillsammans med regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige har Sveriges byggindustrier tagit fram en färdplan för en fossilfri byggsektor till 2045, och en del i det arbetet är att byggbolagen börjat efterfråga miljö- och klimatinformation från sina underleverantörer.
Sådan information som en EPD innehåller, alltså. Kristian Jelse har som sagt sett intresset för miljövarudeklarationer öka under en längre tid, men han kan inte säga om ökningen har ett direkt samband med just de färdplaner som byggsektorn och en rad andra branscher tagit fram.
– Det är mycket i samhället nu som handlar om hur vi ska minska vår miljö- och klimatpåverkan, så det är svårt att säga exakt vad som hänger ihop med vad, säger han.
Tidigare tveksamhet
Han berättar att det tidigare fanns en viss tveksamhet till miljövarudeklarationer, både hos tillverkare och upphandlare. Upphandlarna vågade inte ställa krav på sådan information av rädsla för att det skulle vara konkurrenshämmande när bara några få bolag kunde erbjuda den, och tillverkarna frågade sig varför de skulle ta fram information som ingen frågade efter.
– Men nu tror jag att vi har nått en viktig punkt, där efterfrågan och tillgång på informationen är tillräckligt stor och förstärker varandra, säger Kristian Jelse.
Även konsumentprodukter
Knäckebröd och pasta, förresten. Även om EPD-systemet är utformat för handel företag emellan och de flesta EPD:er är tekniskt komplexa, så finns det också relativt lättfattliga miljövarudeklarationer för konsumentprodukter i det svenska bolagets databas.
Till exempel kan vem som helst gå in och läsa att ett kilo knäckebröd av en viss typ innebär utsläpp av 857 gram koldioxidekvivalenter och gör åt med 1 033 liter vatten, inklusive odling, tillverkning, förpackning och transport. Ett kilo pasta av en viss typ kostar 866 gram klimatutsläpp och 1 484 liter vatten.
Ingenting av detta syns dock ännu på förpackningarna i butiken. Däremot skulle informationen från en EPD i framtiden kunna utgöra grunden för någon typ av förenklad märkning av en produkts miljö- och klimatprestanda. EU-kommissionen har tagit fram olika förslag på hur det skulle kunna se ut, bland annat ett tregradigt trafikljus med grön, orange och röd märkning.
Kristian Jelse tycker att det skulle vara roligt att se ett sådant resultat av sitt arbete.
– Men för att det ska fungera måste ju någon dra en gräns och bestämma vad som är bra och dåligt, och komma på ett sätt att kommunicera det så att människor kan ta till sig informationen och förändra sina vanor utifrån det, säger Kristian Jelse.
