Det säger korruptionsåklagaren Thomas Forsberg.
Linnea Graaf, samordnare mot välfärdsbrott på Region Stockholm, är också frustrerad.
– Problemet är att vi inte vet hur vi hittar de här individerna. Eftersom vi upptäckte detta via polisen så insåg vi att det är ett riskområde.
Det är januari år 2017 och Linnea Graaf sitter i ett rutinmöte med polisen. Eftersom hennes jobb är att spana efter ekonomisk brottslighet i såväl den privata som offentliga vård som regionen ansvarar för, så blir det många möten. Just den här gången får hon en enkel fråga som sätter henne på ett nytt spår. Frågan var: Vem är den här läkaren?
– Då insåg vi att vi inte visste. Det visade sig senare att vi inte heller kunde ta reda på det, säger Linnea Graaf idag. Till slut fick vi klart för oss att det här är en person som saknar både person- och samordningsnummer. Då blev vi väldigt förvånade.
Samordningsnummer är ett id för någon som inte är folkbokförd i Sverige. Precis som ett personnummer är det unikt och alltid kopplat till en och samma person.
Det hela hade börjat med en polisutredning kring en annan doktor som skrev ut läkemedel på oklara grunder. När den verksamheten stoppades genom regionens och polisens samarbete, såg någon till att den oidentifierade läkaren tog över både patienter och receptblock. Den misstänkta förskrivningen av läkemedel kunde därmed fortsätta som om ingenting hade hänt.
Hemligt register
Det är Socialstyrelsen som har ansvaret för att utfärda läkarlegitimationer. De granskar alla ansökningar och för register över godkända läkare och tandläkare. För att få en bild av problemet ansökte Region Stockholm om att få se registret.
Men det fick de inte. Socialstyrelsen avslog deras begäran och en lång rättsprocess följde. Den slutade i Högsta förvaltningsdomstolen som i en dom från 2021 gav Region Stockholm rätt.
Det var först då som Linnea Graaf och hennes medarbetare kunde se att det inte handlade om enstaka fall, utan tusentals personer. Dessa hade alla fått rätt att skriva ut läkemedel, trots att de saknade både personnummer och samordningsnummer. I registerutdraget som Region Stockholm slutligen fick ut 2021 fanns 10 000 läkare, tandläkare och enstaka sjuksköterskor.
Avanmäler granskning
Idag är siffra lägre, men kan fortfarande räknas i tusental. Det handlar om 5 911 läkare och 656 tandläkare, samt ett fåtal tandhygienister och barnmorskor.
De flesta av dessa personer bidrar säkert till sjukvården på ett bra sätt, poängterar Linnea Graaf. Det kan vara en norsk läkare som fått legitimation för att sommarjobba i Sverige, till exempel.
Socialstyrelsen skriver i sitt mejlsvar till Dagens ETC att de flesta ansökningar kommer från personer utbildade i andra EU-länder, som vill öppna en möjlighet att etablera sig i Sverige.
– Gott så, men vi vet inte, säger Linnea Graaf. Vi har fri förskrivningsrätt av en anledning och de flesta läkare förtjänar det. Men har vi tillräckligt med verktyg om någon missbrukar det förtroendet? Vi jobbar riskbaserat och behöver kunna hitta de här personerna.
Hon ger ett exempel på vad som kan väcka misstankar. När en läkare eller tandläkare söker tillstånd att arbeta i Region Stockholm måste hen också registrera sig hos tillsynsmyndigheten Ivo. Det har hänt att läkare utan person- eller samordningsnummer anmält sig till Ivo:s register och därmed getts rätt att arbeta i regionen. När tillståndet är klart har personen avanmält sig hos Ivo.
Varför avanmäler man sig från ett register hos en tillsynsmyndighet? frågar sig Linnea Graaf.
– Det kan vi ju bara spekulera i, men en anledning skulle kunna vara att man inte är i landet, en annan att du avslutat din verksamhet eller att man vill undvika tillsyn.
Regelverket försvårar
Det delade ansvaret mellan myndigheter är mycket komplicerat. Socialstyrelsen ger de legitimerade en personlig kod som bara Socialstyrelsen kan se. Den ger läkare och tandläkare rätt att skriva ut läkemedel. Men för att staten ska betala för läkemedel så behöver läkaren eller tandläkaren också en arbetsplatskod från den region där de arbetar.
Koden ska ge regionerna möjlighet att följa upp mottagningarnas arbete, men de kan inte se vilken enskild person som skrivit ut ett visst läkemedel. Om det bara finns en läkare på ett ställe så framgår det. Men på många mottagningar jobbar ett stort antal läkare.
– Så där kan vi inte se om det är Pelle eller Kalle som förskrivit ett enskilt läkemedel. Varför lagstiftningen ser på det sättet har jag ingen aning om, säger Linnea Graaf.
Även här pågår det en rättslig strid mellan Socialstyrelsen och Region Stockholm.
– Vi har flera pågående ärenden där vi försökte stänga arbetsplatskoder eftersom vi menar att den aktuella förskrivningen inte är patientsäker och att vi därför inte vill finansiera den. Men Socialstyrelsen har upphävt våra beslut. Det ligger flera ärenden hos Förvaltningsrätten just nu.
Stora pengar – låg kontroll
Socialstyrelsen har inte velat ställa upp på en intervju. De svarar istället via mejl:
”Enligt Läkemedelsverkets föreskrifter har legitimerade läkare och tandläkare förskrivningsrätt. I regelverket gällande legitimation (patientsäkerhetslagen och patientsäkerhetsförordningen) finns inget krav på att den som ansöker ska ha ett personnummer eller samordningsnummer. Det betyder att vi inte kan avslå en ansökan om legitimation på den grunden att det saknas om sökandens kvalifikationer i övrigt är uppfyllda.”
Thomas Forsberg är senior åklagare på Riksenheten mot korruption och har jobbat med ekonomisk brottslighet sedan 2003. Det är ett genomgående problem att många myndigheter har en bristande kontroll, menar han. I vårdsektorn finns det stora pengar och kontrollen är låg. Det gör det öppet för ekonomisk brottslighet.
– Det är svårt för oss inom rättsväsendet att komma tillrätta med det här. Det krävs en skärpning från myndigheterna i tillståndsgivningen. Man ska komma ihåg att vi har subventionerade läkemedel i Sverige. Det är inte bara det att detta riskerar folks hälsa, det betalas också av oss skattebetalare. Det är helt galet, säger han.
Linnea Graaf efterlyser bättre samverkan mellan olika myndigheter.
– Vi är många som har olika pusselbitar i det här. Hittar vi bra samverkansformer kan vi få kontroll över läkemedelsförskrivningen, säger hon.
