Var femte elev i Sundsvall går i en friskola. Skolverkets statistik visar att de kommunala skolorna har en högre andel elever med utländsk bakgrund och en lägre andel som har föräldrar med eftergymnasiala studier. Och skillnaderna har ökat under 10-talet.
– Vi vet att föräldrarnas utbildningsnivå är den enskilt starkaste faktorn när det gäller studieresultat. Samtidigt ser vi i statistiken att eleverna underpresterar i Sundsvall, det gäller både friskolor och kommunala. Så valfriheten har inte givit resultat, säger Joao Pinheiro.
Störst bland friskolorna i Sundsvall är Engelska skolan, som nu bygger ut för att bli ännu större. Rektor Pascal Brisson kan glädja sig åt en kö med över 5 000 elever som vill börja på skolan.
– Det är inte friskolornas fel att segregationen ökar, säger han.
Större klasser
Skolan sticker ut när det gäller antalet elever per lärare. Snittet i de kommunala skolorna i Sundsvall är 11,4 elever, i friskolorna är siffran 13,0 barn och i Engelska skolan 16,7.
– Siffrorna säger inte hela sanningen. Vi har lite högre antal elever per klass, men samtidigt fler personer i stödteam runt lärarna, säger Pascal Brisson som påpekar att om man räknar in dessa har Engelska skolan 9,6 elever per vuxen.
Han menar inte heller att lärartätheten hänger ihop med vinsten.
– Nej, vi kan göra en vinst på grund av att vi använder våra lokaler på ett bra sätt och att vi är effektiva när det kommer till administrationen av skolan här i Sundsvall och huvudkontoret.
Sten Svensson, skolutredare som har skrivit rapporten ”Färre lärare ger vinsten” för det fackliga idéinstitutet Katalys, menar att många bolagsskolor har segregation som affärsidé. För att verksamheten ska fungera trots färre lärare krävs det en stor andel elever med välutbildade föräldrar.
– Den i särklass starkaste faktorn för elevernas resultat är föräldrarnas utbildningsbakgrund, och Internationella engelska skolans hela upplägg är att inrikta sig på just denna målgrupp, säger Sten Svensson till Dagens ETC.
Men det håller inte Pascal Brisson med om.
– Vi är en del av Sundsvall och ska spegla samhället i stort. Vi kan inte välja våra elever. Tittar man närmare på statistiken ser man att det är stora skillnader mellan olika skolor. Bland de kommunala finns till exempel några skolor som har en lika hög andel välutbildade föräldrar.
Pacsal Brisson menar att det snarare handlar om brist på information.
– Hur lätt är det att hitta information om Sundsvalls skolor på andra språk? Vi har tagit fram en broschyr om skolan på arabiska och efter det har vi fått många arabisktalande som har sökt till skolan.
En lagändring från den 1 november gör också att friskolorna kan låta en viss andel nyanlända gå före i kön, något som Engelska skolan tänker utnyttja.
– Jag har fått kritik från en del föräldrar för att vi på det sättet låter några gå före i kön, men vi vill ta vårt ansvar och kommer att utnyttja den här möjligheten att ta in fem elever per årskurs, säger Pascal Brisson.
Joao Pinheiro menar att en del av lösningen är att sätta elevernas resultat i fokus.
– För att nå en bättre likvärdighet mellan skolorna måste vi titta på hur vi får eleverna att klara målen. Och vi ska fortsätta styra mer resurser till de skolor som har de största behoven, säger han.
