– Vi försöker motverka det här framför allt genom att påvisa de här orättvisorna för politikerna. Men på sätt och vis så cementerar vi diverse normer samtidigt som vi försöker skapa anläggningar som ska motverka dem, säger Carola Helltén, verksamhetsutvecklare.
Hon syftar på ett dilemma när det gäller barn- och ungdomsidrotten. Den med råge största sporten för tjejer är i dag fotboll, där 6 862 flickor är medlem i någon förening. Men samtidigt är de försvinnande få jämfört med pojkarna där 16 528 är medlemmar.
– Fotbollen är så outstanding störst i antalet aktiva så den slår ut så mycket annat. Det är en lättillgänglig sport, tillgänglig i varenda kvarter vilket vi också vill främja. Men samtidigt får pojkarna en så stor del av kakan när vi lägger miljoner på fotbollsplaner, säger Carola.
Dyrare sporter
Faktum är att pojkar får 77,6 procent av aktivitetsstödet som går till fotboll. I de generella bidragen går 37,6 procent till flickor och 62,4 procent till pojkar. Förra året delades nära 80 miljoner kronor ut.
– Sedan överlag så kostar konståkning, ridsport och annat väldigt mycket mer för de aktiva.
Föreningarna kan även söka driftsbidrag för lokaler och annat. Även där styr gamla tankesätt. En förening verksam i Göteborg får 2,4 miljoner kronor i driftsbidrag för sin ishall. Samtidigt delar åtta olika ridklubbar på 1,4 miljoner.
– Det blir helt olika förutsättningar. Men jag kan ju tycka: is eller häst? Man behöver liksom bägge för att kunna utöva sin idrott.
Vissa saker förbättras dock. De senaste åren har kommunen lagt pengar på att bygga gymnastikhallar. När Lindåshallen, som har både en truppgymnastikdel, en friidrottsdel och en sporthall, invigdes så dubblerade föreningen sitt antal medlemmar på kort tid. Nya Torshallen, den nya sporthallen vid Torslandaskolan där också en del är anpassad för gymnastik, öppnade så sent som i februari.
– Där har 500–600 barn stått i kö så det finns efterfrågan så det nästan spricker. Till sommaren ska vi även sätta spaden i jorden vid Lundenskolan där det blir kombinerad gymnastik- och sporthall.
”Riskerar att bli dagsländor
Carola Helltén menar att det finns mycket de från förvaltningen kan göra för att förbättra orättvisorna, men även föreningarna och förbunden måste bli bättre på jämställdhet.
– Vi måste bli bättre på att arbeta konsultativt med föreningarna för att få dem att aktivt arbeta med frågorna. Det finns många föreningar som faktiskt gör bra grejer. Men det riskerar ofta att bli dagsländor baserade på att det råkar sitta bra individer i styrelsen en viss tid. Det måste vara inskrivet i deras värdegrunder.
Enligt Carola finns det mycket för föreningarna själva att vinna på det.
– De föreningar som kan presentera vad de står för blir ofta väldigt framgångsrika. Både jämställdhetsmässigt, men även sportmässigt.
Tidigare, och egentligen fortfarande, fanns det konkreta krav på föreningarna att de skulle ha en jämställdhetsplan för att få kommunala bidrag.
– Det fanns uttryckt att vi skulle jobba för att framför allt de större föreningarna skulle ha jämställdhetsplaner. Men nu har man mer eller mindre dragit tillbaka det kravet för att man inte tyckte det fungerade, så det är ingen prioriterad fråga. Men vi från förvaltningen jobbar frenetiskt för att föreningarna ska ha sådana planer.
Kring 35 procent av de större föreningarna i Göteborg har i dag en jämställdhetsplan. Och de har enligt Carola Helltén i många fall suttit väldigt långt inne.
