Kapital i aktier

Utvecklingen i Sverige känns igen från övriga världen, och framför allt USA. En procent av befolkningen, de rikaste, tjänar allt mer, medan de lågavlönade står och stampar. Förklaringarna är flera. En står att finna i den låga räntan och den ständigt stigande börskursen som gör att mycket kapital nu hamnar i aktier, och därmed ger gigantiska kapitalvinster. 

– Aktieutdelning är väldigt ojämlikt fördelat över inkomstgrupperna i samhället. Den översta procenten får två tredjedelar av all utdelning, förklarar ekonomiforskaren Jakob Egholt Søgaard från universitetet i Köpenhamn.
 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

En annan av rapportförfattarna, ekonomen Jon Pareliussen från samarbetsorganisationen OECD, pekar även på att reformer av de sociala skyddsnäten gjort att många på botten av samhällsstegen fått det allt tuffare. Sänkt ersättning i a-kassan, stramare tidsgränser i sjukförsäkringen och att taken för ersättningarna inte är indexerade, det vill säga inte räknas upp i takt med inflationen, gör att systemen urholkats. 

– Omfördelningen har minskat i de nordiska länderna sedan 1990-talet, slår Jon Pareliussen fast.

– Skatter och transfereringssystem har genomgått stora reformer och det har försvagat omfördelningen till befolkningen i arbetsför ålder, fram--för a-llt i Sverige, Danmark och Finland. 

Lemne ser avundsjuka

Det finns också demografiska förklaringar, menar han. En åldrande befolkning, migration och fler singelhushåll gör att inkomstskillnaderna ökar. 

Såväl finansminister Magdalena Andersson som företrädare för LO och Svenskt Näringsliv var på plats när rapporten presenterades. 

De flesta – både forskare och tyckare – verkar överens om att de ökande inkomstskillnaderna inte är någon önskvärd utveckling. Men inte alla. Carola Lemne, vd för Svenskt Näringsliv – som själv fått kritik för att den egna månadslönen på närmare en halv miljon kronor i månaden är orimlig – vill hellre prata om en annan klyfta.

Varnar för strid om löner

– Den största skillnaden finns ju mellan de som har ett jobb och de som inte har det, säger Carola Lemne.

Att den översta procenten dragit ifrån ser hon inte som ett problem, i stället framhåller hon att vi behöver vara beredda på ännu större ojämlikhet i inkomstfördelningen.

– Jag tror att vi måste lära oss att hantera ännu större skillnader. För att behålla människor och hantera utvecklingen. Jag tycker inte att avundsjuka är en bra grund för politik, så hur håller vi avundsjuka utanför systemet? frågade sig Carola Lemne. 

LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson är av en annan åsikt och varnar för att en sådan utveckling är explosiv och kan skapa stora problem.

– Det Carola säger är verkligen farligt. Det är som att sitta i ett rum dränkt i bensin och sträcka sig efter tändstickorna. Vi vill ha en rimlig löneökning varje år, just nu är den väldigt låg samtidigt som företagsledarna ökar sina löner mycket mer. Det kommer att skapa problem i nästa avtalsrörelse, säger Karl-Petter Thorwaldsson. 

Finansminister Magdalena Andersson menar att regeringens åtta budgetar under mandatperioden haft en bra fördelningspolitisk profil, men hon varnar för en utveckling där en stor del av befolkningen inte upplever att de får det bättre. 

– Vi har sett vart det leder i USA. Människor blir till slut villiga att rösta på vad som helst som är annorlunda än det de har, säger hon.