En förbättring av ojämnheten såg ut att vara på gång fram till 2019, då 58 procent var kvinnor och 42 procent män. Därefter gick utvecklingen tillbaka och är nu nästan där den var för tio år sedan. 

På socialstyrelsen kan man inte svara på vad det är som ligger bakom den ojämna könsfördelningen men för de som väntar på organ är det ingen skillnad på tillgången. Det finns inga hinder för att man donerar organ mellan könen, säger Emelie Gripwall, utredare på Socialstyrelsen.

– Det går bra att donera över könsgränserna, det man tittar på är blodgrupp och storleken på personer och sådana saker som måste stämma överens.

Anhöriga förlorade veto

I juli 2022 gjordes en lagändring för att öka tillgången på vävnader och organ. Man tog bort det så kallade anhörigvetot. Det gav de anhöriga sista ordet om personen som ansågs vara en möjlig donator inte var i ett kontaktbart tillstånd. Nu är det istället donatorns egen inställning som är avgörande. Har personen anmält sig villig att donera kan anhöriga inte längre säga nej. Förra året donerade 206 givare sina organ efter döden, vilket är den högsta siffran någonsin i Sverige. 2023 ser ut att ge ett liknande resultat, vilket delvis beror på lagändringen menar Emelie Gripwall.

– Ja, lagändringen har gett viss effekt, det skulle jag vilja säga, tillsammans med speciella arbetsmetoder som man har tillämpat inom sjukvården så har vi ju nått nya rekord i faktiskt genomförda donationer från avlidna.

Dör i kön 

Men trots världens högsta donationsvilja och nya rekordsiffror, så räcker tillgången på organ inte för att täcka behoven. Över 700 personer står i kö och varje år dör mellan 30 och 50 personer i väntan på ett nytt organ.

Förra året avled 37 personer och 72 togs bort från väntelistan permanent enligt siffror från Socialstyrelsens rapport. Den vanligaste anledningen till att man tas bort från väntelistan är att man bedöms vara för sjuk för att klara av operationen och den livslånga medicinering som organdonationen medför.

Vad är den snabbaste och enklaste lösningen på problemet med att det saknas organ?

– Det kan bli svårt att få så många att donera att det går jämnt upp, men något som verkligen skulle hjälpa sjukvården är om man registrerade sin inställning i donationsregistret. Där kan man anmäla sin vilja att donera men också om man önskar att inte donera. Oavsett vilken inställning man har är det till stor hjälp att man anmält sig när donationstillfälle uppstår, säger Emelie Gripwall.

Enkät: 

Har du registrerat dig i donationsregistret?
Vad tror du att den ojämna könsfördelningen beror på?

Anne-Marie Lundström, 85 år

Sysselsättning: Pensionerad bibliotekarie

– Ja, jag har anmält mig, jag läste om det och bestämde mig för att registrera mig.

– Jag tror att den ojämna könsfördelningen beror på att kvinnor är mer empatiska.

Johan Wenäll, 61 år
Clara Wenäll, 31 år

Sysselsättning: Johan, egenförvaltare – Clara, föräldraledig managementkonsult

Clara: – Jag har anmält sig till donationsregistret.

Johan: – Jag har inte gjort det, men jag kan tänka mig att donera. Jag har bara varit lat som inte fått det gjort. 

Johan: – Att fler kvinnor anmäler sig beror på att den kvinnliga omtanken sitter i generna. 

Clara: – Ja, jag är nog inne på samma spår som pappa där vad det gäller könsfördelningen.

Jenny Silfver, 42 år

Sysselsättning: Business support

– Ja, jag har anmält mig, jag tycker det känns självklart man kan rädda någon annans liv.

– Jag tror det är för att kvinnor är mer omhändertagande som de är överrepresenterade i registret.

Samuel Plith, 36 år

Sysselsättning: Arbetar med Idrott

– Jag har inte kommit mig för att anmäla mig, men jag borde. 

– Jag tror att anledningen till den ojämn könsfördelning är att män har svårare att få tummen ur.

Andreas Diaz, 45 år

Sysselsättning: Stylist

– Nej, jag får inte anmäla mig. Jag är gay,  gaykillar får inte donera organ eller lämna blod. 

– Jag tror det är fler kvinnor som anmäler sig för att de tänker mer på andra, men om det saknas organ så tycker jag straighta män som får anmäla sig ska göra det.