– Fyra av tio samtal som vi får in till Bris handlar om psykisk ohälsa. Och det kan vara allt från nedstämdhet till depression, så det är ett ganska vitt begrepp. I Göteborg pratar ni mycket nu om de långa BUP-köerna, och det är något vi ser tydligt också. Barn berättar för oss hur de slussas runt i vården och får vänta längre än de ska behöva, säger Catarina Nylund, kurator på Bris.
Som ETC Göteborg skrev om i onsdags så dras BUP i Stor-göteborg med rekordlånga köer. Cirka 550 barn står i kö och de primära anledningarna är personalbrist och ökat behov.
– Vi kan tyvärr inte se någon statistik på lokal nivå i vår sammanställning, men jag vet att situationen ser ut så i Göteborg och att vissa landsting är mer ansatta. Det vi försöker säga i vår rapport är att barn ska ha samma rätt till vård över hela Sverige och att det inte ska spela någon roll var man bor.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Många faktorer samverkar
Bris, och övriga instanser som tittar på psykisk ohälsa bland barn har svårt att se de bakomliggande orsakerna till varför problemen ökar.
– Det är jättesvårt att se exakt vad det beror på. Det vi vet är att psykisk ohälsa i Sverige har ökat sedan 80-talet. Och tittar man på våra grannländer så ser man inte en liknande utveckling. Men det är inte bara en sak som behöver göras, utan faktorer på olika plan som samverkar.
Enligt en annan studie publicerad av Folkhälsomyndigheten så syns ett direkt samband mellan psykosomatiska besvär och socioekonomiska faktorer. Ungdomar som upplever att familjens ekonomi är dålig mår sämre.
– Vi vet även att barn till missbrukare eller föräldrar med egen psykisk ohälsa är en riskgrupp. Även barn som flytt eller varit med om svåra saker är en riskgrupp. Det vi också kan se är att om man klarar skolan bra så är det ett tecken på att man även skulle kunna klara att må bättre i framtiden. Så skolan är en jätteviktig plats för barn och unga i dag. Därför är det en jätteviktigt med skolhälsovård och skolkuratorer, att den finns, säger Catarina Nylund.
Många barn som vänder sig till Bris vill ha hjälp, men upplever det som för krångligt att själva söka den. De beskriver ofta situationer som handlar om ångest och stress. Det kan vara skolrelaterat, men även familjerelaterat eller i relation till kompisar.
– Väldigt mycket handlar om ensamhet. Man känner att man inte är förstådd och tror att man är den enda som känner precis så här. Då lägger man det gärna på sig själv istället för på sin omgivning, vilket kanske hade varit mer hälsosamt.
Åtta av tio är tjejer
Vad Sverige gör för fel jämfört med våra grannländer eller andra jämförbara länder tycks ingen riktigt veta svaret på. Men då den negativa utvecklingen, som alltså är unik här, har pågått i över 30 år så är det troligen något långsiktigt.
Snittåldern på de unga som hör av sig till Bris är 14,2 år och hela åtta av tio kontakter tas av tjejer.
– Så ser det ut om man tittar på ungdomsmottagningar också. Det är flest tjejer som söker hjälp. Men tittar man däremot på självmordsstatistiken bland unga personer så toppar killarna. Så det är inte det att killar inte mår dåligt, utan att de inte söker hjälp på samma sätt. Och det finns det massa teorier kring vad det beror på. Att man kanske inte är van att prata om sina känslor på samma sätt till exempel, säger Catarina Nylund.
Enligt rapporten Hälsa på lika villkor, från Folkhälsomyndigheten, är andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande i ålderskategorin 16 till 29 år större än i alla andra åldrar. Alltså en bit äldre än de som ingår i Bris åldersgrupp. Hela 30 procent av tjejerna i Göteborg och 21 procent av killarna lider av nedsatt psykiskt välbefinnande enligt den.
Bris har precis lanserat sidan Psykbryt.nu och hashtaggen #psykbryt. Det är ett upprop för varje barns rätt att må bra.
– Den är till för att föra upp frågan och se till att den hamnar på politikernas agenda. Vi samlar in en namnunderskrift vi ska lämna över till politikerna. Där finns även vår rapport och andra artiklar, så det är en informativ sida också.
