Jenny Kirsten Bille i Malmö har hörsammat Migrationsverkets vädjan. Nu bor en kvinna och hennes nioåriga hos henne. Men så länge de bor hos Jenny Kirsten Bille kan de inte räkna med en krona för mat och uppehälle från Migrationsverket. Hon bor nämligen inom den halva av Malmö som är en så kallad Ebo-fri zon. Det innebär att man undantas från lagen om eget boende (Ebo). Som asylsökande får man bo där – men får ingen ersättning från Migrationsverket. 

Jenny Kirsten Bille varnar för svåra konsekvenser, inte minst för barn. 

– Det är tak över huvudet och mat på bordet som är det viktigaste här och nu. Om man tillämpar den här lagstiftningen innebär det risk för att barn som är på flykt att traumatiseras vidare. Barn som landat på en plats rycks upp igen, får fly vidare och ställas inför den här osäkerheten om vart de ska bo imorgon, säger hon.

Jenny Kirsten Bille har intygat för kvinnan som bor hos henne att hon trots upptäckten om att de bor på ”fel” adress kommer att lösa situationen. Hon har haft personer utan dagersättning boende hos sig under flera år.

– Jag har sagt att vi löser det, de har lite besparingar kvar, vi kan köpa mat gemensamt, jag känner folk som dumpstrar mat och vi kan gå till Stadsmissionen och hämta matkassar, säger hon.

Loreana Wahlström tog emot två vuxna systrar och ena systerns sjuåriga son när de anlände med färjan till Ystad. Hon hjälpte dem till en familj i Göteborg som erbjöd plats i sin rymliga villa. När de  installerat sig blev de varse att adressen omöjliggjorde ersättning från Migrationsverket. De har nu fått hjälp att flytta till en annan familj i Trollhättan.

Loreanda Wahlström är upprörd över både över hur reglerna ser ut och över på bristen på information från Migrationsverket.

– Myndigheterna sätter käppar i hjulet, fast folk tar på sig ansvar och gör en massa saker som egentligen är deras jobb, säger hon.

Jenny Kirsten Bille menar att frivilliga krafter nu lämnas i sticket – precis som efter flyktingkrisen 2015. Hon beskriver hur de som då öppnade sina hem och hjälpte de som kom på andra sätt kämpade i ständig motvind. Från Migrationsverket duggade avslagen tätt. I en allt mer hätsk debatt kallades de som hjälpte ”godhetsknarkare” och ”batkihäxor”. Många av dem la både tid och pengar i en omfattning som de inte tänkt sig när de ställde upp.

– Eftersom samhället inte gav något tillbaka till oss blev vår roll som hjälpare obegränsad. Det var tidskrävande och kostsamt. Det har aldrig funnits en förståelse för att det kostar att hela tiden fixa mat, elräkningar och andra omkostnader, säger Jenny Kirsten Bille.

– Nu öppnar nya frivilliga sina hem för att hjälpa men om inte samhället denna gången agerar mer stöttande så riskerar både hjälpare och hjälpbehövande alltför tuffa utmaningar, fortsätter hon.

Syftet med de Ebo-fria zonerna har varit att sprida flyktingmottagandet. Många flyktingar har tidigare sökt sig till släkt och vänner, vilket gjort att flyktingar kommit till områden som redan tagit emot många. Sedan 2020 har områden i 32 kommuner pekats ut som Ebo-fria zoner. I Göteborg och Malmö ville de styrande politikerna att hela kommunerna skulle undantas från Ebo, men det satte länsstyrelserna stopp för. Istället gäller undantagen nu delar av kommunerna.

Migrationsminister Anders Ygeman (S) vill inte ompröva undantagen från Ebo-lagen.

Flyktingar som tas emot av människor som bor i så kallade Ebo-fria zoner blir utan dagersättning. Är det rimligt?

– Ja, säger Anders Ygeman.

Varför det?

– Det är områden som redan tagit emot många människor från andra länder, där en stor del saknar arbete och måste lita på samhället för sin försörjning. Om de här områdena ska bryta sin segregation måste bördorna fördelas mer rättvist.

Här handlar om människor som hörsammar myndigheters vädjan om att hjälpa till. Kan du förstå om den här typen av hinder sticker i ögonen?

– Om man inte tänkt igenom den större bilden kan jag förstå om det upplevs så. Men vi har också ett ansvar för alla de människor som bor i de utsatta områdena, att de kan ta sig in på arbetsmarknaden och att kvaliteten i skolorna förbättras.