Ett svenskt medlemskap i Nato förutsätter en bred politisk enighet – det har varit Moderaternas linje. Men nu utesluter inte partiet en ansökan om medlemsskap vid ett regeringsskifte i höst – även om Socialdemokraterna står fast vid att man ska stå utanför.
Bild: Petra Älvstrand/TT
Dagens ETC
Rysslands hot mot Nato ska besvaras – med svenskt medlemskap. Det kräver borgerliga partier som nu öppnar för att köra över Socialdemokraterna. Helt fel väg att gå, anser Svenska freds Agnes Hellström. ”Sverige borde stå emot den upprustningsspiral som pågår”, säger hon.
Olof Klugman
Vid gränsen till Ukraina finns runt 100 000 ryska soldater. Snart kan de vara redo för invasion, varnar amerikansk militär. Samtidigt har Ryssland skärpt tonen mot Nato. Nu måste Sverige sätta hårt mot hårt, lyder budskapet från en rad borgerliga politiker. Och det genom att snarast ta steg mot Natomedlemskap.
– Vi behöver skyndsamt gå framåt med Natofrågan. Det är uppenbart att länder som står utan garantier från andra länder är hotade av den ryska aggressionen i mycket högre grad, säger Joar Forssell, Liberalernas utrikespolitiska talesperson.
När han säger det har Sveriges överbefälhavare (ÖB) Micael Bydén redan dundrat i en intervju i Dagens Nyheter:
– Förslagen till en ny säkerhetsordning skulle rasera grunden för vår egen säkerhetspolitiska lösning.
ÖB syftar på de krav Ryssland riktade gentemot Nato och USA i mitten av december. Vladimirs Putins regim kräver stopp för utvidgning av Nato. Men också att amerikanska bombflyg och fartyg ska hålla sig till eget territorium. Det skulle innebära slutet för det samarbete med Nato och USA som Sverige bygger sin militära säkerhet på, anser ÖB.
Majoritet för Natooption
Överbefälhavare Micael Bydén, Natochefen Jens Stoltenberg och försvarsminister Peter Hultqvist under övningen Swenex i oktober förra året.
Bild:
Fredrik Sandberg/TT
Liberalerna är inte ensamma om att flytta fram positionerna i Natofrågan. Gå med i Nato och rusta upp försvaret, krävde KD-ledaren Ebba Busch på DN Debatt i söndags. Moderaternas Hans Wallmark och Per Jonson efterlyste å sin sida ”en seriös diskussion om ett framtida medlemskap i Nato” i torsdagens Svenska Dagbladet.
Omgående kräver M att Sverige ska följa Finlands exempel och uttala en så kallad Natooption. Den praktiska betydelsen av en sådan är något oklar, men det handlar om att flagga för möjligheten om ett framtida medlemskap. För ett drygt år sedan röstade en riksdagsmajoritet bestående av M, KD, L, C och SD för en Natooption.
Regeringen har avvisat kravet, men nu aktualiseras frågan på nytt, anser Liberalernas Joar Forssell.
– Jag hoppas ju att en Natooption ska leda till medlemskap. Dessutom behöver vi i det här läget signalera att den här typen av påtryckningar från rysk sida inte fungerar och att vi som i mångt och mycket delar värderingar håller ihop, säger han.
Att gå med i Nato handlar både om att stärka Sveriges säkerhet och att bidra till stabilitet och fred i vår del av världen, enligt Joar Forssell.
– Ju fler länder som är med i Nato, desto mer höjer man tröskeln för angrepp, säger han.
Inte minst Sveriges strategiska position med Gotland beläget mitt i Östersjön talar för att ett svenskt medlemskap skulle stärka Nato, enligt Joar Forssell.
– Om Natos förmåga ökar blir läget stabilare.
Öppen konfrontation
Motsatt slutsats drar Svenska freds ordförande Agnes Hellström. Att i det upptrissade tonläge som nu råder ta steg mot Natomedlemskap vore högst olämpligt, anser hon.
– Sverige borde stå emot den upprustningsspiral som pågår. Det ökar uppenbarligen bara spänningarna ytterligare, säger hon.
Agnes Hellström ifrågasätter att Sverige ”delar värderingar” med Nato och pekar på den aukotoritära utvecklingen i medlemsländer som Ungern och Turkiet.
Bild:
Ingrid Heller
En ansökan om Natomedlemskap skulle inte bara innebära en öppen konfrontation med Ryssland. Militära samarbeten leder också till satsningar på vapen som i sig själva ökar spänningarna, enligt Agnes Hellström.
– Ju mer som satsas på militarisering desto större risk både för misstag och faktisk väpnad konflikt.
Redan nu får försvaret rejäla tillskott i kassan. Det senaste försvarsbeslutet innebär att Sverige fram till 2025 höjer sina försvarsanslag till 1,5 procent av BNP. 21 miljarder kronor årligen handlar det om i reda pengar. Nato kräver försvarsutgifter på 2 procent av BNP sina medlemmar, även om inte alla når upp dit idag.
– När försvarsanslagen ökar måste resurser tas från något annat, säger Agnes Hellström.
Tror att S svänger
Svenskt medlemskap i Nato förutsätter en bred politisk enighet. Det har varit Moderaternas linje – åtminstone tills nu. Partiets utrikespolitiska talesperson utesluter inte en ansökan om medlemsskap vid ett regeringsskifte i höst, även om Socialdemokraterna står fast vid att man ska stå utanför.
”S har inte veto i frågan om Nato. Ambitionen måste ändå vara att söka bredd och samförstånd i säkerhetspolitiska frågor”, skriver han i ett sms.
Runt 100 000 ryska soldater har placerats vid gränsen mot Ukraina. Amerikansk militär varnar för att de snart är redo för en invasion.
Bild:
AP
Inte heller Liberalerna utesluter att driva igenom ett medlemskap utan Socialdemokraterna. Men Joar Forssell tror att S kommer att ändra sig.
– Jag tror inte att de kommer att hålla emot verkligheten länge till, säger han.
Joar Forssell (L) menar att Ryssland har en långsiktig strategi som går ut på att utöka sitt territorium och inte kan bemötas med ”silkesvantar”.
Bild:
Henrik Montgomery/TT
Joar Forssell konstaterar att det i nuläget inte finns någon riksdagsmajoritet inom räckhåll för Nato-medlemskap om inget parti byter fot. S, SD, V och MP säger alla nej. SD tog dock ett kliv i Natovänlig riktning när man ställde sig bakom förslaget om Natooption.
Istället för närmande till Nato vill Agnes Hellström se ett kraftfullt stöd till Rysslands hårt trängda civilsamhälle.
– Det som faktiskt ger effekt för att skapa stabilitet och fred är att ge utrymme för människor att förändra genom demokratiska medel i sitt eget samhälle. Krig tillintetgör samhällen.
”Sätta hårt mot hårt”
Joar Forssell instämmer i civilsamhällets betydelse och vill se ökat demokratibistånd och stöd till journalister, demokratiaktivister och andra ”demokratibyggare”. Men den senaste tidens utveckling visar att man också måste sätta ”hårt mot hårt”, menar han.
– Vi behöver se på Ryssland med klarvakna ögon, säger Joar Forssell.
Han trycker på vikten av att visa självständighet och inte ge efter för ryska påtryckningar. Ironiskt, anser Agnes Hellström som uppfattar en stor ängslighet inför att stöta sig med USA i utrikespolitiken.
– Ju närmare Nato vi kommer, desto tydligare blir det att Sveriges säkerhetspolitik i så stor utsträckning förhåller sig till våra militära samarbetsavtal med USA.
Hon ser högeroppositionens kritik mot Sveriges deltagande som observatör vid översynskonferensen för FN-konventionen om kärnvapenförbud som ett aktuellt exempel.
– I den frågan blir det så uppenbart. Vad är det som talar emot att Sverige ska vara observatör för en konvention om nedrustning förutom att USA inte tycker om det?
