Ökade löneklyftor – välfärdsföretagens toppar springer ifrån
Bild: Staffan Löwstedt/SvD/TT
Dagens ETC
Aldrig förr har maktelitens inkomster varit lika höga som nu. Allra mest tjänar storbolagens vd:ar – med inkomster 70 gånger högre än industriarbetarnas. Men även topparna i välfärdsföretagen springer iväg i löneligan, enligt LO:s rapport Makteliten.
Den svenska makteliten tjänar i snitt 8,9 miljoner kronor om året. Det är 22 gånger så mycket som den genomsnittliga industriarbetaren tjänar. En klyfta som är större än någonsin, enligt LO:s årliga rapport Makteliten.
– Makteliten fortsätter dra ifrån, de drar ifrån på ett sätt de aldrig tidigare har gjort. Det är inte rimligt att de som redan har allra mest ska ha ännu mer. Det här sliter sönder Sverige som samhälle, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson under en presskonferens.
Bland de cirka 200 positionerna som ingår i makteliten är det de som tillhör den ekonomiska eliten som tjänar allra mest. De utgörs av vd:arna på de 50 största företagen i Sverige. Deras inkomster var förra året nästan 70 gånger så hög som industriarbetarens. Det är en betydlig ökning på bara några år – 2019, innan pandemin, var inkomsten istället 60 gånger industriarbetarens. När skillnaden var som lägst, 1980, motsvarade vd:arns relativinkomster nio industriarbetarlöner.
– Att den här klyftan ökade just under pandemiåren känns oerhört… ohemult. Vilka var det som var ute och jobbade under pandemin? Jo det var LO:s medlemmar. Sveriges arbetare tog ett jättestort ansvar under pandemiåren, säger Susanna Gideonsson.
Höga vd-löner
Bland makteliten med de högsta inkomsterna återfinns flera vd:ar för välfärdsbolag. Allra mest tjänar Attendos vd Martin Tivéus som förra året hade en lön på drygt 12 miljoner kronor. Därefter följer Marcus Strömberg, vd för Academedia, med en lön på 10,5 miljoner och en inkomst på det dubbla. Snittet för vd:arna på de tio största välfärdsföretagen är en inkomst som motsvarar nästan 20 industriarbetarlöner. Jämfört med en barnskötarlön eller vårdbiträdeslön blir skillnaden ännu större – välfärds-vd:n tjänar ungefär 25 gånger så mycket som dem. Och även här är tendens med växande inkomstklyftor tydlig. För tio år sedan motsvarade välfärdsbolagens vd-löner till exempel 16 barnskötarlöner. Bara det senaste åren har vd:arnas inkomster ökat rejält, enligt tidningen Kommunalarbetaren, som har granskat inkomsterna hos vd:arna för de nio största privata arbetsgivare som Kommunal ska teckna kollektivavtal med under våren. Mellan 2020 och 2021 ökade deras inkomster med i snitt 18 procent. Allra störst ökning fick Hemfrids vd Cecilia Tosting Fausti, som höjde sin inkomst med 89 procent.