– De har resulterat i tydligare fokus på bedömning av prestation. Antalet nationella prov har till exempel ökat, kunskaps­kraven är skarpare, betyg ges från lägre åldrar, och kraven för gymnasiebehörighet har höjts.

Unik utveckling

Genom undersökningar som görs både i Sverige och i andra länder, som Pisa-studien, går det också att se att utvecklingen i Sverige är unik. Ingen annanstans har elevernas mående försämrat lika mycket.

– Min slutsats är att det beror på att förändringarna här. I två undersökningar kan man till exempel se att skolrelaterad stress ökar kraftigt i just årskurs sex och sju. För mig är den givna tolkningen att man tidigarelagt betygen under de här åren, från att få betyg i årskurs åtta, till att nu få det i årskurs sex.

Studier visar också att särskilt lågpresterande elevers känsla av tillhörighet till skolan har minskat. Kan lovskolan underlätta här, och göra att pressen minskar, eller är det kanske tvärtom? Svårt att säga, tycker Björn Högberg.

– Om det är så att man inte klarar att få upp sina betyg är det kanske inte så positivt. Fler misslyckande tär på en. Lyckas man däremot puttas över gränsen är effekten kanske en annan.