Odenjung om krisläget i förskolan: ”Tar tid innan det sätter sig”

Hon menar att det är orimligt att förvänta sig att en ny förvaltning ska kunna lösa förskolans problem på nolltid.

– Förskolan har varit ett sorgebarn i Göteborg under väldigt lång tid. Olika modeller för hur man fördelar resurserna har använts i olika stadsdelar, det ska samordnas och vi behöver beta av det innan vi kan säga något om resultatet av omorganiseringen.

Hur länge är det då rimligt att en ny förvaltning ska dras med ”barnsjukdomar”?

– Tja, det tog 18 år för Göteborgs stad att leva upp till barnomsorgslagen, alltså att alla barn ska få barnomsorg inom fyra månader. Nu menar jag inte att det ska ta 18 år för förvaltningen att fungera ordentligt, men man får nog räkna med att det kan ta ett tag.

Saknas pengar

Lärarförbundet har i tidigare artiklar i ETC Göteborg lagt fram frågan om det saknas pengar inom förskolan.

– Jag tror inte den nya förvaltningen är underfinansierad, men det vågar jag inte svara på idag. Vi har lagt 200 miljoner mer på förskolan än något annat styre gjort tidigare. Det handlar om hur man fördelar de resurserna, hävdar Helene Odenjung.

Den nya resursfördelningsmodell som används har hon dock synpunkter på.

– Jag tror vi behöver skruva lite på den, säger hon.

För varje barn finns ett grundbelopp som är lika för alla. Därefter räknas socioekonomiska faktorer in, sedan särskilda behov.

– Jag menar att ett högre grundbelopp är det bästa. I nuläget har de socioekonomiska faktorerna för hög viktning vad gäller förskolan. De faktorerna har större betydelse när barnen är äldre, men i förskolan borde grundbeloppet vara högre. Så fungerar det både i Stockholm och i Malmö. Men vi har inte majoritet i förskolenämnden och fick inte igenom det.

Hög arbetsbelastning

Förskollärares vittnesmål om hög arbetsbelastning och att vikarier sällan tas in vid sjukdom har hon förståelse för.

– Det är inte okej. Vi måste vara en bra arbetsgivare där personalen trivs, och vårt mål är att både minska barngrupperna och minska sjukfrånvaron.

Ett sätt att göra det, menar hon, är att föra in nya yrkesgrupper i förskolan. Ett branschråd har inrättats inom GR där man arbetat fram en ny yrkesgrupp, en slags ”förskoleassistent” som inte har barnskötarutbildning men kanske gått en kortare utbildning inom yrkesvux.

– Det har under många år varit svårt att rekrytera till förskolan. Även om vi skulle behålla alla nyutexaminerade förskollärarstudenter i närområdet, så skulle det ändå inte täcka behovet. Vi behöver hitta nya sätt att få in folk i förskolan, säger Helene Odenjung.

Hon menar att det inte är hennes roll som politiker att lägga sig i bemanning på enskilda förskolor, utan det är förskolechefernas ansvar. Men hon tror att det kan vara bra att tänka mer flexibelt kring hur man organiserar barngrupper.

Ser stora behov

Helene Odenjung ser stora behov inom förskolan framöver, både av ny personal och av nya lokaler.

– Jag har aldrig trott att bara vi slår ihop allt till en förvaltning så löser vi alla problem. Men vi har haft stora skillnader förskolor emellan i staden, och det är inte heller okej. Vi ska ha en förskola som är lika för alla, och vi behöver hitta sätt att arbeta så att vi klarar det.

ETC Göteborg har i ett par artiklar skrivit om situationen inom förskolan i Göteborg. Den 30 april beskrev förskollärare sin vardag, och 6 maj gav förskoledirektör Elisabet Nord sin syn på arbetet med att starta upp den nya förvaltningen.