Partisekreteraren Aron Etzler viftar bort kritiken mot partiledningen.

– Det är ganska vanligt att riksdagsledamöter inte får en utskottsplats de vill ha och Amineh Kakabaveh har inte det förtroendet som krävs för att få de hon vill ha. Det är inget konstigt med det. Hon blev erbjuden att bli ersättare i EU-nämnden och det har hon tackat nej till, säger han.

Wiwi-Anne Johansson, före detta riksdagsledamot och en av de som skrivit på protestlistan, hävdar dock att det inte är så enkelt.

– Det finns inget annat ord än mobbning. Man måste på något sätt se utanför sig själv, jag tycker man beter sig på förskolenivå. Det är inte professionellt och inte bra för politiken, säger hon med anledning av partiledningens agerande.

Långdragen konflikt

Konflikten mellan Amineh Kakabaveh och Vänsterpartiet har varit en långkörare i svensk politik. Amineh Kakabaveh och hennes anhängare menar att Vänsterpartiet har blundat för hedersvåldsproblematiken och religiöst förtryck i förorterna, vilket de flera gånger har kritiserat partiledningen för. Konflikten har fördjupats av flera fristående incidenter, bland annat när Kakabaveh delade en nazistisk propagandafilm på Facebook, en delning som hon senare hävdade var ett misstag.

Inför höstens val svarade Vänsterpartiet med att peta henne från riksdagslistan, men hon blev efter en medlemsomröstning återigen upptagen på listan, men då betydligt längre ned än tidigare.

Efter att partiet i Stockholm fick sju mandat säkrades dock hennes riksdagsplats.

Aron Etzler hävdar att konflikten även handlar om Kakabavehs sätt att sköta sina uppdrag.

– Det här är en unik situation och en konflikt som pågått i 10 år. Bakgrunden är att hon inte deltar i riksdagsgruppens möten, samtidigt som hon kritiserar Vänsterpartiet offentligt. Amineh har en attityd som går ut på att om hon inte får som hon vill eller om man inte håller med henne så är man hennes fiende och det är en attityd som är rätt svår att ha i ett demokratiskt parti, säger Aron Etzler.

Mobbar riksdagsgruppen Amineh Kakabaveh?

– Nej. Att hon inte får det uppdrag hon vill ha handlar om brist på förtroende. Bara för att någon inte får ett uppdrag så är det ju inte en form av mobbing.

Amineh Kakabaveh själv skriver i ett mail till Dagens ETC:

–Partisekreteraren säger i medierna att jag ska söka relation till gruppen. När jag inte får något uppdrag och gruppen offentligt uttrycker sig på detta sätt, hur är det ens möjligt att gå på möte där man känner sig mobbad och åsidosatt?

Vill ha omröstning

För att lösa konflikten föreslår hon nu att Vänsterpartiet ska ta till en oortodox lösning, nämligen att hålla en rådgivande medlemsomröstning om förtroendet för henne.

– Om nu riksdagsgruppen och övriga i partiledningen är så tvärsäkra på att de representerar partimedlemmarna när de offentligt inte tillerkänner mig samma förtroende som mina gruppkollegor att ha en aktiv roll i riksdagsgruppens arbete, så borde man inte heller vara oroliga för att inte få sin egen uppfattning bekräftad i en rådgivande medlemsomröstning, skriver hon.

När Aron Etzler får höra om det förslaget blir han inte speciellt road.

– Jag skulle säga att det är absurt. Amineh Kakabaveh bojkottar ju i praktiken riksdagsgruppens möten och har bara varit sporadiskt deltagande de senaste åren, så det är rimligare att hon kommer tillbaka och börjar samarbeta med sina kollegor först.

Den dörren är med andra ord stängd?

– Ja.

FOTNOT: I en tidigare version av artikeln framgick det att det var personkryssen - 3500 stycken - som säkrade Kakabavehs riksdagsplats. Det är fel. Kakabaveh blev inte personvald. Skälet att hon kom in var att partiet fick 7 mandat i Stockholm.