Frågan är högst aktuell sedan det blev klart att statliga Vattenfall kommer att införa effekttariffer år 2020. I praktiken innebär det att elkunder kommer att få betala mer för sin el de tidpunkter på dygnet när den totala elförbrukningen är som störst, för att i stället betala mindre när den är som lägst.

Målet är att få fler att använda el när det finns ledig kapacitet i kablarna. Inte helt olikt den trängselskatt som finns i till exempel Stockholm, som används för att reglera trafiken in och ut ur stadens kärna.

Trånga nät

Enligt Lee Gidlöf, kommunikationschef på Vattenfall eldistribution, med närmare 900 000 kunder, har beslutet tagits för att ”det börjar bli mer trångt i näten”.

– Vi vill att kunderna ska bli mer aktiva för ett mer effektivt utnyttjande av elnätet, säger hon till tidningen Ny teknik, och lägger till att det handlar om rättvisa, att det är mer rättvist att betala för sin faktiska användning av elnätet.

Att vi behöver bli mer effektiva i vår elanvändning och också minska antalet effekttoppar, inte minst för att kunna ställa om till ett samhälle med färre utsläpp av klimatgaser, har Kungliga Vetenskapsingenjörsakademien skrivit om i rapporten Framtidens elanvändning från 2016. Den slår fast att det kan ”vara av nytta att uppmuntra beteenden som kan reducera maxeffektbehovet, och på så vis permanent reducera effekttoppar, särskilt som dessa effekttoppar endast uppstår ett fåtal timmar om året”.

Finns förlorare

Förlorare blir dock de som inte kan styra över sin elanvändning.

– Ju fler som har rörligt desto bättre för samhället. Men för den enskilde kan det bli ekonomisk katastrof, säger Anna Werner, samhällspolitisk analytiker på intresseorganisationen Villaägarna, till Ny Teknik.

Även Konsumenternas energimarknadsbyrå, vars syfte är att ge oberoende information om energimarknaden och fånga upp konsumentproblem, har noterat att effekttariffer skapar problem för enskilda konsumenter.

– Vi har ingen åsikt i frågan om effekttariffer är bra eller inte, men vi ser att omställningen till ett hållbart system innebär förändringar, det blir dyrare att inte bidra till det. Och effekttariffer är en del av den omställningen, liksom även elnät som anpassas till förändrade levnadsmönster med till exempel fler elbilar, säger Anna Carlén, VD vid Konsumenternas energimarknadsbyrå.

Missnöjda kunder

Därmed inte sagt att denna omställning till effekttariffer och rörliga delar i avgiften alltid utformas med konsumentens bästa för ögonen.

– Det är många kunder som efterfrågar en större rörlig andel i elnätsavgiften. Men när ett elföretag inför sådana här tariffer får vi ofta många klagomål från konsumenter som anser att priserna är orättvist utformade, att det är för långa tider när elen är dyr vilket försvårar lastförskjutning eller att priset sätts efter en enda högsta mätpunkt per år, säger Anna Carlén.

– Konstruktionen av tariffen är helt enkelt viktig för att få en acceptans för den, säger hon.

Enligt Vattenfall ska det kommande systemet bli intäktsneutralt och enligt Kungliga Vetenskapsingenjörsakademien i slutänden kunna leda till lägre kostnader eftersom en omställning till ett mer effektivt utnyttjande en den el som finns kan minska behovet av investeringar.