Åke Bergmark är professor i socialt arbete vid Stockholms universitet. Han ger två möjliga förklaringar till nedgången. Dels har antalet migranter som vistas kortvarigt i Sverige minskat sedan 2015. Nyanlända är normalt sett överrepresenterade bland biståndstagare, men när invandrade grupper har varit i Sverige i över tio år så börjar de närma sig samma nivåer som svenskfödda hushåll, säger han. 

Hårdare prövning kan påverka

Dessutom har forskningen kunnat belägga att prövningen av ansökningar har blivit hårdare från 1990-talet fram till 2010-talet. Vad som har hänt efter 2015 är svårare att belägga i detalj, säger Åke Bergmark. 

– Men det är inte uteslutet att det handlar om hårdare prövning. Den kan ha påverkats av de politiska vindar som har blåst, säger Åke Bergmark.

Ekonomiskt bistånd är något som politiker ofta anser möjligt att dra ner på som besparingsåtgärd, inte minst på lokal nivå, förklarar han. 

Fler äldre får bistånd

Det är åttonde året i rad som antalet hushåll som får ekonomiskt bistånd minskar, skriver Socialstyrelsen. Enda gruppen som går emot trenden och istället ökar är långvariga biståndstagare på 65 år och äldre. Andelen kvinnor i denna grupp har nästan tredubblats, medan männen har ökat med omkring 20 procent.

Det är en väntad utveckling, enligt Sofia Lidén, utredare på myndigheten. 

– Förra året höjdes åldersgränsen för när garantipension tidigast kan tas ut till 66 år, vilket gör att man kan behöva ekonomiskt bistånd ett år längre, säger hon i ett pressmeddelande.