Arbetsmiljön i kvinnodominerade branscher har länge varit mindre reglerad än i mansdominerade. Så när Arbetsmiljöverket i mars 2016 införde nya föreskrifter om att arbetsgivarna måste ta större ansvar för den psykosociala arbetsmiljön, OSA, välkomnades detta av de kvinnodominerade fackförbunden och kvinnorörelsen, som drivit frågan.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
OSA-föreskrifterna innebär bland annat att arbetsgivaren måste se till att arbetsbelastningen inte blir så hög att den riskerar att leda till ohälsa hos de anställda, att den anställde vet som som förväntas och att kraven motsvarar resurserna.
Arbetstidens måste också regleras så att det finns tid för återhämtning. Dessutom ska arbetsgivaren se till att det finns en policy mot kränkande särbehandling.
Nu har fackförbundet Vision frågat 2 000 skyddsombud hur de uppfattar att det nya regelverket fungerar. Rapporten visar att det finns brister på många arbetsplatser. En fjärdedel av alla skyddsombuden menar till exempel att de inte har sett några förbättringar - föreskrifterna har inte bidragit till förbättrad arbetsmiljö.
– Det visar att man inte har kommit tillräckligt långt när det gäller att jobba med arbetsmiljön. En av de stora arbetsmiljöfrågorna nu handlar om att stress och hög arbetsbelastning leder till psykisk ohälsa, och där måste arbetsgivarna ta sitt ansvar så att utvecklingen vänder. Det nya regelverket är väldigt bra, men det måste också efterföljas, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision.
Kunskap finns – men inte tid
Enligt skyddsombuden känner de flesta arbetsgivare till de nya riktlinjerna. Men ändå är det många som inte har förändrat sitt arbetsmiljöarbete. Veronica Magnusson tror att tidsbrist är en orsak.
– Arbetsgivaren måste inse att alla vinner på att avsätta tid på arbetsplatserna för att verkligen arbeta med föreskrifterna och se till att de efterlevs. Att högsta ledningen på en arbetsplats signalerar att det här är viktigt har stor betydelse för resultatet, säger hon.
Bland kvinnor är just psykiska diagnoser, som stress, den främsta orsaken till sjukskrivningar. Veronica Magnusson menar att de nya föreskrifterna därför har särskilt stor betydelse på kvinnodominerade arbetsplatser. Och de finns positiva exempel där de har gjort skillnad.
– Inom socialtjänsten har Arbetsmiljöverket haft en särskild informationskampanj och ställt krav utifrån de nya föreskrifterna. Där har det också hänt saker, till exempel när det gäller antal medarbetare per chef. Med rätt fokus behöver det inte vara svårt att förbättra arbetsmiljön.