Sverige har en god förlossningsvård och bland den lägsta barnadödligheten och mödradödligheten i världen. Men forskning visar att skillnaderna är stora. Risken att dö i samband med förlossningen är fyra gånger högre om barnet eller mamman är utlandsfödd. Bland kvinnor från låginkomstländer som Somalia och Afghanistan är risken för mödradödlighet hela sju gånger större än för svenskfödda.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Språkförbistring och bristande tolkning är en starkt bidragande faktor, enligt Birgitta Essén, forskaren som har tagit fram statistiken. ”Det finns en uppenbar brist på tolk i nästan vartenda dödsfall”, sade hon när ETC Malmö för två år sedan berättade om problemen.
ETC Malmö rapporterade förra veckan att det trots tolkkrisen i Skåne inte finns några planer hos de ansvariga politikerna på att pröva nya metoder. Men inom vården har personal och chefer vaknat inför problemen, berättar Birgitta Essén, som är docent i Internationell mödrahälsa vid Uppsala universitet.
– Den senaste flyktingvågen har gjort det aktuellt igen eftersom behovet av tolkning ökar. Det finns nu en högre medvetenhet inom hälso- och sjukvården, säger Essén.
Inspiration från Göteborg
I Malmö tas nu de första stegen för att införa en ny aktör i förlossningsvården, som kallas kultur-doula. Idén kommer från Födelsehuset i Göteborg som sedan 2008 har drivit projektet ”Doula och kulturtolk” i samarbete med sjukvården i Göteborg. Gravida kvinnor som inte talar svenska kan få en doula som fungerar som ett stöd innan, under och efter graviditeten. Kulturdoulan hjälper till att kommunicera mellan kvinnan och vårdpersonalen, förklarar kulturella skillnader och guidar genom vårdprocessen.
– Det underlättar för både sjukvården och den enskilda kvinnan, säger Christina Merker Siesjö, ordförande i Yalla trappan i Malmö.
– Det blir mindre oro, ängslan och språkförbistringar.
Läs vidare på nästa sida: Ideellt och offentligt i samarbete
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Yalla trappans nystartade projekt Yalla Sofielund har fått pengar från Europeiska socialfonden för att börja utbilda kulturdoulor.
– En del pengar har även trillat ner till Region Skåne från regeringens satsning på mödrahälsovård, säger Marie Köhler, barnhälsoöverläkare och chef för kunskapscentrumen barnhälsovård och kvinnohälsa i Skåne.
Kunskapscentrum kvinnohälsa och Yalla Sofielund planerar just nu, tillsammans med Födelsehuset i Göteborg och andra vårdaktörer i Region Skåne, hur det ideella-offentliga samarbetet ska se ut.
Vården bär fortfarande ansvaret
När motsvarande projekt startade i Göteborg fanns en misstänksamhet mot att släppa in personer i vården som inte har vårdutbildning. Även forskaren Birgitta Essén är i dag tveksam till om doulor är rätt väg att gå.
– Det är en god tanke, men det är lite som att gå över ån efter vatten. Det här ska förlossningsvården jobba med, inte lägga ut på outbildad personal. För mig är det ologiskt.
Enligt Christina Merker Siesjö har förlossningsvården i Skåne en annan syn på saken.
– När vi hade vårt första möte i mars så fanns det ett jättestort intresse, och de vill att vi ska börja så snart som möjligt. Behoven är jättestora, säger Merker Siesjö och tillägger att kulturdoulorna inte ska ta över ansvar eller arbetsuppgifter från vare sig auktoriserade tolkar eller vårdpersonal, utan fungera som ett komplement.
Barnhälsoöverläkaren Marie Köhler menar att vården behöver bli bättre på att öppna upp sig för att ta tillvara andras engagemang.
– Det är bra att människor hjälper till och kan ge ett socialt stöd. Många av dessa kvinnor inom förlossningsvården har i dag ingen man eller väninna som kan följa med eller hjälpa dem. De har inget stöd.
