– Det var ett större jobb än vi hade räknat med. Vanligtvis förekom kvinnor bara i arkiven om de gjort någonting brottsligt. Det är lätt att hitta konstnärer och författare eftersom de lämnar spår efter sig, och det finns också ett klassperspektiv eftersom kvinnor från överklassen och medelklassen förekommer oftare i arkiven, säger Lisbeth Larsson som är professor i litteraturvetenskap vid Göteborg universitet.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Under arbetet har hon upptäckt hur mycket kvinnor har påverkat sin samtid utan att hamna i historieböckerna.

– Det finns så många kvinnor som kämpat inom varje område. Man blir tagen av den enorma kraften från alla som arbetat hårt för att förbättra inte bara sin egen situation utan hela samhället, säger hon.

Byggde välfärdssamhället

Idén om ett kvinnolexikon har funnits sedan 1970-talet men det är först nu som det har funnits tid och pengar. Projektet har finansierats av Riksbankens jubileumsfond och till sin hjälp har projektgruppen haft ungefär 370 specialister som skrivit många av artiklarna. Lexikonet är en digital databas med information om kvinnornas liv och sökbara biografiska uppgifter som uppväxtort och bransch.

– Vi lyfter inte fram berömda utan verksamma kvinnor. Det vi kan se och som gör mig så överväldigad är att de här kvinnorna jobbar på välfärdssamhället långt innan det fanns. De tar jobb som sjuksköterskor och diakonissor, ofta utan att få betalt, med en enorm energi och vilja att göra skillnad, säger Lisbeth Larsson.

Hon vill ge de bortglömda kvinnorna upprättelse och visa att det inte bara är män som byggt samhället. I arbetet med lexikonet märkte Lisbeth Larsson hur motarbetade många kvinnliga pionjärer blivit.

– Det är slående hur stor politisk energi som gått åt till att hindra kvinnor från att lämna bidrag och det här lever vi med fortfarande. Det är långtifrån alla som klappar händerna när kvinnor gör någonting bra idag, säger Lisbeth Larsson.

Öppen för alla

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon invigs på Humanistiska biblioteket i morgon med bland andra professorn Agnes Wold och sångerskan Katarina A. Karlsson. Sedan är databasen öppen för alla – såväl nyfikna privatpersoner som akademiker som använder databasen till forskning. För tillfället innehåller lexikonet tusen personer men projektgruppen har sökt pengar för att kunna lägga in lika många till.

– Det är verkligen ingen brist på kvinnor att lägga till, de bara drösar in, säger hon.