I snart två månader har Christina Åhman väntat på sin lön. Den kom aldrig i juli. Och antagligen kommer hon inte få någon i augusti heller.

– Det är helt tyst ifrån min chef. Senast jag hörde ­något var i slutet av juli då de sa att lönen var på väg, men nu verkar de ha gått under jorden. Jag kan bara hoppas på konkurs och sedan den statliga lönegarantin. Men hur jag ska klara mig tills den betalas ut vet jag inte, säger hon.

Christina Åhman har varit anställd på Care together sedan 2009 och sett företaget växa, och på senare tid också anat att allt inte är som det ska. Det visade sig stämma. I mars fick Lerums kommun in en mängd avvikelserapporter som anställda skrivit, men som aldrig skickats in. Det handlade till exempel om vårdtagare som inte fått sin medicin, inte blivit duschade på veckor eller inte fått ett enda besök av hemtjänsten på över en månad. Kommunen sa då upp avtalet med Care together. Och i maj rapporterade SVT:s Västnytt att det inte bara var äldre i Lerum som drabbats. Care together hade misskött sin omsorg även i andra kommuner i Göteborgsområdet. Och efter att företagen blivit av med sin F-skattsedel på grund av stora skatteskulder, har samtliga sex kommuner där de verkat sagt upp avtalet med dem. Nu begär dessutom fackförbundet Kommunal Care together i konkurs.

– Det här är det i särklass värsta företag jag har varit i kontakt med. Vi har försökt förhandla, men nu lyckas vi inte ens få kontakt med dem. Samtidigt väntar 50 personer på att få sin lön. Det enda alternativ som återstår är att begära dem i konkurs, säger Ulrika Winblad, förtroendevalt fackligt ombud hos Kommunal Väst.

”Ständigt nya problem”

De senaste två åren har Kommunal haft 14 tvister med Care together – lika många som de har haft med hela Göteborgs kommun där Kommunal har 15 000 medlemmar, mot 50 hos Care together.

– Det har ständigt varit nya problem. Övertidsersättningar som inte betalas ut, anställningsbevis som inte finns. Arbetsmiljön har varit allt annat än bra. Tyvärr har både anställda och brukare fått betala ett högt pris för att ett oseriöst företag som detta har kunnat fortsätta bedriva verksamhet, säger Ulrika Winblad.

Hon menar att turerna kring Care together visar att Lov, Lagen om valfrihetssystem, inte fungerar. Kommuner som har infört Lov har inte resurser att kontrollera de företag som utför vården. Det är en erfarenhet som även Södertälje delar.

– Vi har sett de värsta avarterna av den fria etableringen. När hemtjänsten handlade mer om polisutredningar och fusk än vårdens kvalitet, och våra kostnader dessutom sköt i höjden, var vi tvungna att göra något, säger Boel Godner (S), kommunstyrelsens ordförande i Södertälje.

Södertälje införde Lov för två år sedan. Företagen som erbjöd hemtjänst blev sedan fler och fler. Efter ett tag visade det sig att många av dem var oseriösa. Bland annat slog polisen till mot Jome omvårdnad för att personer inom företaget misstänktes för grovt bedrägeri. Därefter har Södertälje bestämt sig för att slopa Lov. Istället har de infört ett annat system.

– Nu har vi gjort en upphandling med fem företag istället. På så sätt har vi kunnat ställa högre krav och har betydligt bättre koll på vilka som utför vården. Vi vill inte ta bort valfriheten helt, men Lov är inte rätt modell, säger Boel Godner.

Vill överge Lov

Sedan historien med Care together uppdagades vill även oppositionspolitiker i Lerum överge Lov.

– För två år sedan sa vi upp avtalet med ett annat företag, också då på grund av allvarliga brister i utförandet av vården. Att det nu hände igen visar att vi inte kan ha kvar Lov. Det går åt massa tid och pengar för att hantera systemet, och det finns ingen möjlighet till ordentliga kontroller. Istället skulle resurserna kunna läggas på den kommunala hemtjänsten, säger Dennis Jeryd, Socialdemokratiskt oppositionsråd i Lerum.

Även arbetslivsforskaren Annette Thörnquist som har skrivit en bok om följderna av Lov, menar att systemet fungerar dåligt.

– Framför allt har arbetsvillkoren försämrats, och det går ju i slutändan ut över brukarna. Man trodde att konkurrens skulle leda till bättre arbetsvillkor, men det har blivit precis tvärt om. Konkurrensen och ersättningssystemet gör att marginalerna är små, och då är det personalen som drabbas. Dessutom är det lätt att starta ett hemtjänstföretag, men många saknar erfarenhet av att ha arbetsgivaransvar, säger hon.

Det senaste året har också allt fler kommuner beslutat att inte införa Lov. Nästan 50 kommuner har sagt nej – mot 27 som tagit ett sådant beslut för två år sedan. Christina Åhman som har varit anställd på Care together har förståelse för tveksamheten.

– Lov är det sämsta som har skett. Allt är kanske inte perfekt inom kommunen heller, men man behöver i alla fall inte vara rädd för fusk och för att inte få sin lön.