Sverige pekas ofta ut som ett av världens mest jämställda länder, inte minst på grund av familjepolitiken. Men uttaget av föräldraledigheten är ojämställt och kvinnor tar fortfarande ut ungefär 75 procent av dagarna. Den långa frånvaron från arbetsmarknaden har stor påverkan på både löner och utvecklingsmöjligheter i arbetslivet.

Normerande åtgärder

Idag överlämnade delegationen för jämställdhet i arbetslivet, JA-delegationen, sitt slutbetänkande till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. JA-delegationen har haft ett regeringsuppdrag som gått ut på att presentera fakta och forskning och främja jämställdheten i arbetslivet, samt ge förslag till åtgärder om hur kvinnors deltagande i arbetskraften ska öka och löneskillnaderna minska.

Delegationen föreslår att föräldraförsäkringen görs om så att varje förälder får ta ut fem månader var, vilket i praktiken skulle innebära en tredelning. Fyra månader ska kunna fördelas fritt och två månader tas ut av någon annan än föräldrarna, vilket ska underlätta för andra familjebildningar än de traditionella.

Delegationen skriver på DN Debatt att åtgärderna ska verka normerande och det fortfarande ska finnas en stor flexibilitet i försäkringen. Att komma överens med sin arbetsgivare om obetald ledighet ska fortfarande gå, en möjlighet som framför allt kvinnor använder sig av.

Ytterligare ett förslag är att rätten att gå ner i arbetstid för småbarnsföräldrar, som idag är 25 procent, ska begränsas till 12,5 procent.

”Steg i rätt riktning”

Gudrun Schyman, talesperson för Feministiskt initiativ, tycker att förslagen är ett steg i rätt riktning.

– Att kunna överlåta dagar till en tredje part är ett intressant förslag som öppnar upp för ett vidare familjebegrepp, säger Gudrun Schyman.

Hon tycker också att förslaget om en begränsning av rätten till deltid, som signalerar att ansvaret ska delas lika, är bra. Men hon ifrågasätter att heltiden ska innebära 40 timmar i veckan.

– Vi vet att deltidsarbete bland kvinnor är ett stort problem, men vi vill ju se en generell arbetstidsförkortning. Alla ska ha rätt till heltid men heltidsbegreppet ska inte vara 40 timmar i veckan som idag. Och självklart måste målet vara en total individualisering, säger Gudrun Schyman.