Företag av alla storlekar, branschföreningar, ideella organisationer och fackförbund. Runt 30 000 registrerade och oregistrerade lobbyister försöker dagligen påverka EU:s beslutsfattare. Trots den massiva lobbyismen har det varit helt frivilligt för Europaparlamentets ledamöter att redovisa vilka organisationer de träffar och varför.
Men nu kan det bli ändring. Efter att en del juridiska oklarheter retts ut röstar parlamentets konstitutionella utskott imorgon om nya regler.
– Nu finns det en chans att yrkandet går igenom. Det innebär att alla seriöst arbetande europaparlamentariker kommer att behöva redovisa vilka lobbyister de träffar i frågor som de har ansvar för, säger Max Andersson, europaparlamentariker för Miljöpartiet som ingår i parlamentets grupp De Gröna.
Pådrivande
Den gröna gruppen har varit en av de pådrivande bakom ökad transparens, bland annat eftersom man anser att lobbying från fossilindustrin bidrar till att hindra effektiv klimatlagstiftning i EU. Förslaget om skärpta regler omfattar bara ledamöter med ansvar för en särskild fråga eller ett särskilt uppdrag som exempelvis kommittéförfarande.
Andra parlamentariker är undantagna eftersom EU:s jurister ansåg att krav på redovisning inkräktade på deras så kallade fria mandat. Max Andersson hade helst sett att reglerna omfattade alla och kommer även att yrka på det i omröstningen.
– Men i och med att juristerna gjorde denna bedömning den här gången kommer det inte att gå igenom i utskottet.
Så uppskattningsvis, hur många parlamentariker kommer de nya reglerna att omfatta tror du?
– Det blir nästan hela parlamentet eftersom man jobbar väldigt mycket på sådant sätt att man har ansvar för frågor. Jag skulle säga att det kommer att omfatta 100 procent av de som verkligen jobbar.
Segdragen fråga
Förhandlingar kring lobbyismen har pågått i flera år inom EU och några regelskärpningar har också skett. EPP och ALDE, de konservativa respektive liberala grupperna i Europaparlamentet, har ofta ställt sig skeptiska.
När parlamentet 2016 började utarbeta ett omfattande förslag till regelförändringar krävde exempelvis en representant för ALDE-gruppen att få med formuleringen ”lobbying är en integrerad del av demokratin, och nödvändig för att ge insikt i olika samhälleliga intressen likväl som för att ge information och expertkunskap”.
Liberalernas europaparlamentariker Jasenko Selimovic låter genom sitt kontor meddela att han tycker förslaget om redovisningskrav för lobbyverksamhet är bra i grunden, men att han inte hunnit läsa in sig på detaljerna och därför inte kan ta ställning till det i helhet.
Dagens ETC har även sökt moderata europaparlamentarikern Christofer Fjellner som sagt att han ser lobbying som naturligt påverkansarbete och en ”viktig del av det demokratiska beslutsfattandet”.