Den 1 december är startdatum för Reprounion, ett dansk-svenskt samarbete kring forskning och sjukvård, där forskningen kring ofrivillig barnlöshet och de sjukdomar som kan ligga bakom kommer att intensifieras. Projektet, som är en vidareutveckling av ett samarbete som redan pågått några år, är till hälften finansierat via EU:s regionala utvecklingsfond Interreg, som har satsat 70 miljoner kronor. Resten av pengarna kommer från regioner, universitet och läkemedelsindustrin.
I både Sverige och Danmark ligger födandet på under två barn per kvinna. Utan invandring så hade båda länderna gått mot en situation där befolkningen hade minskat, samtidigt som andelen äldre i samhället ökar. Läget är ännu värre i flera andra europeiska länder.
Barnafödande skjuts upp
Att barnafödandet går ner i Västvärlden hänger samman med livsstilsfaktorer som rökning, övervikt och alkoholkonsumtion. En viktig orsak är också att allt fler kvinnor skjuter upp sitt barnafödande så länge att det naturliga åldrandet hinner göra att risken för problem ökar. Om det dessutom finns biologiska förändringar som påverkat den mänskliga reproduktionsapparaten negativt är forskarna inte ense om.
– Det finns studier som talar för att det är så, men ingen som kan sägas ge ett hundraprocentigt svar, säger Aleksander Giwercman, överläkare och professor i reproduktionsmedicin vid Lunds universitet.
Till de tecken som tyder på försämringar i den mänskliga reproduktionsapparaten hör att testikelcancer har blivit allt vanligare hos män, samtidigt som hormonstörningen polycystiskt äggstockssyndrom, PCOS, ökar bland kvinnor.
Forskarna inom det dansk-svenska samarbete kommer också att undersöka de sjukdomar som tros vara bakomliggande orsaker till infertiliteten.
– Vi vet att de som har låg fertilitet också har en kortare förväntad livslängd. Det är därför tydligt att det behövs mer forskning och kunskap kring vilka sjukdomar som kan finnas bakom problemet med fertiliteten, för att kunna behandla också de tillstånden, säger Aleksander Giwercman.
Ska leda till effektivare behandlingar
I och med att projektet Reprounion sjösätts så kommer 20 till 25 nya doktorandtjänster att inrättas. De utökade resurserna antas dessutom leda till att fler världsledande forskare inom området kommer att söka sig till Öresundsregionen.
Bättre metoder för diagnosticering och behandling av olika tillstånd hos både män och kvinnor hör till det centret ska arbeta med att få fram. Både tid och pengar kan vinnas på om de hormonstimulerande behandlingar som kvinnor får inför en provrörsbefruktning börjar skräddarsys.
– I dag finns det en standardbehandling som ges till alla kvinnor. Men behandlingarna blir effektivare om de individualiseras mer. Att två kvinnor är lika till längd och vikt innebär inte att de reagerar likadant, utan det finns också genetiska anlag som spelar in, säger Aleksander Giwercman.
Hannah Palm, pressansvarig för föreningen Barnlängtan, är positiv till satsningen.
– I dag slutar många utredningar om barnlöshet med att de inte hittar något fel, och därför inte vet vilken behandling de ska sätta in. Det är därför tydligt att det behövs mer forskning. Ett samarbete mellan länder kan dessutom innebära att man börjar öppna gränserna mer, vilket också är bra eftersom länder ibland erbjuder olika typer av behandlingar, säger hon.