Nytt beslut ska råda bot på skenande kostnader för hyrpersonal

I praktiken kommer priser hädanefter att sättas beroende på en rad variabler, bland annat beroende på om stafettläkaren eller -sjuksköterskan hyrs in i en större stad, i en mindre eller i glesbygd.

– Här i Västra Götalands-regionen har vi 49 kommuner, alla med olika förutsättningar. Nu kommer vi att ha tre olika priser och högre priser på vissa sjukhus och vårdcentraler än vi haft tidigare för att försöka få personal även dit där det varit svårt, säger Stefan Petersson, projektledare på Sveriges kommuner och regioner SKR.

Kostnaderna för inhyrd personal i vården har ökat i princip konstant sedan två decennier. 2020 minskade de visserligen, av allt att döma på grund av pandemin, men 2021 vände kurvan återigen uppåt. Totalt ökade kostnaderna med hela 12 procent, från 5,6 miljarder till totalt 6,3 miljarder kronor, vilket utgjorde nästan 4 procent av regionernas personalkostnader för hälso- och sjukvården. 

För patienternas skull

Det är dock inte kostnadsutvecklingen den nya, gemensamma prislistan i första hand ska åtgärda, utan för att råda bot på den vilda västern som uppstått med 21 olika regioner och en myriad olika avtal som hyrpersonal idag kan ställas inför.

– Regionerna ska ha avtal som inte konkurrerar med varandra. Det vi får nu är avtal där vi säkerställer att de konsulter har den kompetens, den legitimation, den erfarenhet som krävs, att de inte förekommer i brotts- och misstankeregistret och att leverantören följer arbetstidslagen så att patienten inte möter en läkare eller sjuksköterska som är utarbetat och har jobbat i 24 timmar, säger Stefan Petersson.

Den gemensamma prislistan införs också för den inhyrda personalens skull. 

– Vi vill försäkra oss om att konsulterna har bra villkor, att de får tjänstepensionsavsättningar som de ska. Vi har väldigt många bemanningsföretag men det är väldigt få som har kollektivavtal. Nu ska man inte kunna konkurrera med höga löner men där man inte erbjuder till exempel pensionsavsättning.