VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning

De som får en chans genom Bostad först är personer som inte klarat av tidigare hjälpinsatser, där missbruk och psykisk ohälsa har gjort att försök med andra vård- eller boendelösningar misslyckats. Ett exempel är Trappstegsmodellen där hemlösa successivt tränas in i ett eget boende. Där leder återfall till att personen kan tvingas ta ett steg bakåt i vägen mot en lägenhet. Det krävs motivation och styrka att ta sig framåt igen. I Bostad först finns inga krav på nykterhet eller drogfrihet.

– De kanske inte har förmågan att sluta missbruka. Våra krav är att de får en struktur på vardagen, att missbruket minskar. När det gäller droger kanske de får Subotex för att hantera vardagen. Vi är inga kontrollanter över huvud taget. Det gör att det bygger på eget ansvar, säger Carina Lundin, teamledare för Bostad först.

Utgångspunkten är att den som är hemlös först måste ha en egen bostad, en fast plats i tillvaron att återvända till, för att kunna ta itu med sitt missbruk.

– Vi brukar säga att har man tak över huvudet och mat i magen, då är man mer mottaglig för stödinsatser, säger Martin Svensson, boendesamordnare.

Inte störa eller förstöra

Västerås stad har genom individ- och familjenämnden ett samverkansavtal med flera av kommunens fastighetsägare där ett urval lägenheter hyrs ut till invånare som har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. Lägenheterna som kommer till Bostad först hyrs i första hand ut av Mimer och finns utspridda i bostadsområden över hela kommunen. Kraven på den boende är att inte störa, inte förstöra och att betala hyran i tid. Det är socialtjänsten som beviljar biståndet.

– Det är de tre kraven vi har. Jag tycker att det har fungerat väldigt bra hittills med den här boendeformen, säger Karin Klingvall Thilén, som arbetar på kommunens enhet för vuxna med missbruk.

Just nu är det ingen kö till Bostad först, men det är inget som säger att det inte kan bli det, menar hon.
– Det är ju inte så att vi har ett stort inflöde av lägenheter. Hittills har vi kunnat placera ut de personer som varit aktuella. Men just i dag har vi ingen kö. Målet är att vi ska ha 20 lägenheter igång 2018.

Carina Lundin och Martin Svensson hjälper till med att införskaffa möbler. Därefter har de en uppsökande verksamhet med hembesök eller träffar på andra platser. Att få en egen lägenhet är en befrielse men för många innebär det också en tid av isolering.

– Du blir ju ensam. Ofta är det förknippat med mycket ångest. Det kan vara så att missbruket eskalerar för att sedan trappas ned, säger Carina Lundin.

I Västerås finns två härbärgen. Ekens härbärge med 15 platser med fokus på män, och Freja som har tre platser för kvinnor. Det räcker långt ifrån till alla. En möjlighet i Bostad först är så betydelsefull att vissa valt att lägga in sig på avgiftning för att ge sig själv och den nya livssituationen en chans.
– Har man fått chansen, då vill man inte sumpa det, säger Martin Svensson.

Klarar sig bättre

På Stadsmissionens dagverksamhet får personalen många frågor om projektet. Andra hemlösa ser att kompisen som fått bostad klarar sig ganska bra.

– Det är väldigt attraktivt bland våra hemlösa. Vi får frågor om hur man ansöker och om det är några speciella krav. Vi ser en klar skillnad bland dem som fått en egen bostad, de mår bättre. Vi ser att brukandet av alkohol minskat. En del har fått sysselsättning och även lyckats etablera kontakt med anhöriga, säger Jonas Nyström, enhetschef för Stadsmissionens dag- och ungdomsverksamhet.

Jonas Nyberg började sitt arbete på Stadsmissionen för sex år sedan. Han har sett hemlösheten öka för varje år. I dag lever ett 100-tal personer på gatan. Det är människor med svenskt medborgarskap, folkbokförda i Västerås. Utöver det finns en gråzon utan fast bostad som spenderar perioder i soffan hos en vän eller i husvagn.

– Vi känner stor oro för att hemlösheten ökar. Alla vi samarbetar med har den upplevelsen. Här finns alla kategorier av människor, ung och gammal, svensk eller utlandsfödd, säger han.