Hon säger att det handlar om flera aspekter.
– Det har varit så här länge och eftersom åtgärderna inte skett så fördjupas avgrunden hela tiden, säger hon.
Att det varit hög arbetsbelastning syns också i de rapporter om avvikelser som personalen gjort under sommaren. Sådana skrivs när något gått fel, eller riskerat att gå fel. Det kan handla om allt från att material inte fyllts på enligt rutinerna till allvarligare händelser. Dagens ETC har gått igenom avvikelserapporterna från några av de stora sjukhusen under juni, juli och augusti.
I ett fall slutade det så illa att ett barn avled strax efter födseln. Händelsen inträffade på Danderyds sjukhus i slutet av juli och är ett av flera fall som handlar om att planerade igångsättningar på sjukhuset måste skjutas upp på grund av att avdelningen är fullbelagd.
Maria Persson, överläkare och verksamhetschef för kvinnosjukvården och förlossningen på sjukhuset kommenterar händelsen skriftligt i ett mejl till Dagens ETC.
– Vi beklagar händelsen. En interntutredning pågår.
”Någonting är galet”
Åsa Mörner kan inte kommentera det enskilda fallet och säger att det måste till en medicinsk utredning som visar vad som gick fel i just det fallet.
– Men generellt sett, om vård som ska utföras ett visst datum flyttas fram för att det är för lite personal, då är det klart att det är någonting som är galet i vården. Det vet vi ju redan. Men det här förstärker den bilden, säger hon.
På flera sjukhus skriver personalen rapporter om hur de ringer runt efter kollegor som kan ta luckor i schemat i sista stund, men när ingen kan slutar det med att de själva stannar kvar och jobbar dubbelpass.
– Det är en enorm etisk stress som barnmorska. Att veta att om jag inte stannar kvar nu så blir det katastrof, för både mina kollegor men främst för dem som kommer dit och ska föda, säger Åsa Mörner.
Personalbrist
På Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg handlar flera av rapporterna om att det fattas personal på pass efter pass. Åsa Mörner tycker att det är bra att underbemanningen rapporters som en risk.
– Risken är ju att man är för få, och det blir ju en risk för precis hela kliniken. Både för personalen, men självklart först och främst för personerna som man vårdar, säger hon.
Pia Pauli, biträdande verksamhetschef på förlossningen, säger att man jobbar med rekrytering.
– Jag vill betona att vi tar det på fullaste allvar. Nu har det varit sommar, men jag hoppas att vi kommer igång så fort som möjligt att att folk söker på våra annonser. Om några månader är det lättare att se hur utväxlingen är, säger hon.
Men Åsa Mörner vill ha tydligare besked.
– Jag vill ha konkreta svar. Vad är det ni gör för att göra yrket mer attraktivt? Ge mig en punktlista. Det här är på något vis en stor genusfråga. Det är en kvinnodominerad profession där man aldrig tar tag i problemet att tillgodose attraktiva villkor. Och det i sin tur drabbar mestadels kvinnor i kvinnosjukvården. Hur länge ska det få fortgå?
Sommarens skräckexempel på de största sjukhusen
Dagens ETC har gått igenom hundratals avvikelse-
rapporter, alltså de anmälningar som personalen själva gör till verksamheten när något gått fel eller riskerat att gå fel, på några av de stora sjukhusen. Här är ett urval:
3/6 Huddinge
En kvinna som ska föda sitt andra barn kommer först inte fram till förlossningen i Solna när hon ringer på grund av problem med telefonlinjerna. Det visar sig sedan att Solna inte kan ta emot på grund av personalbrist. Det är fullt på Danderyds sjukhus, BB Stockholm och SÖS så patienten hänvisas till Huddinge. I bilen på väg till sjukhuset kommer krystvärkarna. En stund senare föds barnet i entrén.
6/6 Södersjukhuset
En kvinna söker för minskade fosterrörelse och efter kontroller fattas beslut om att göra ett akut kejsarsnitt. Men läkaren är upptagen med ett annat snitt och operationen blir fördröjd med cirka 20 minuter. ”Vi påtalar för läkaren att vi behöver skynda oss”, skriver den som gjort anmälan. Kejsarsnittet görs sedan på tre minuter. Barnet, som är mycket taget och slappt när det kommer ut, kan inte syresätta sig på egen hand och tas till neonatalavdelningen.
Sahlgrenska 8/6
”Ensam barnmorska på BB1. Återigen vi måste öka bemanningen.”
11/6 Danderyd
Arbetsbelastningen är så hög att ingen har tid att svara i telefon. ”Stressmoment och väldigt patientfarligt när par ringer in och ingen svarar”, står det i personalens anmälan. Dagen därpå görs en anmälan om att personalen på BB inte har tid att ringa upp familjer som lämnat meddelanden på telefonsvararen.
11/6 Södersjukhuset
”Hög arbetsbelastning, inga lediga rum, patient i föräldraköket, patient i undersökningsrummet, patient i ”glasburen” och patient i soffan utanför expeditionen.” Så beskrivs situationen på Södersjukhuset i anmälan. Samma kväll planeras tre igångsättningar efter klockan 21.30. Två patienter får vänta i en och en halv timme på att bli omhändertagna eftersom det inte finns plats för dem.
Senare skriver nattpasset i en rapport att patienter ombetts vänta hemma längre än vad riktlinjerna säger på grund av platsbrist och för lite personal.
24/6 Huddinge
En omföderska med värkar får vänta ett helt arbetspass på läkarbedömning. Hon vill inte gå hem innan hon träffat en läkare och väntar i matsalen från klockan 8 till 13. Klockan 13 har vattnet gått och patienten är mycket smärtpåverkad av värkarna. Hennes partner sitter ute och väntar i bilen. Strax efter klockan 13 kommer barnet.
Efteråt skattar patienten förlossningsupplevelsen till 0 på en skala mellan 0 och 10.
1/7 Huddinge
På grund av hög arbetsbelastning glöms en nyförlöst förstföderska som ska sys efter förlossningen bort. Hon har en grad tre-bristning, den nästa allvarligaste, och blir liggande ensam i gynläge med benen i benstöd i en timme.
1/7 Sahlgrenska
En kvinna som fött sitt första barn nekas plats på BB, trots att hon önskar att stanna kvar. Hon känner stor oro kring den första tiden hemma och har problem med amningen, ändå skickas hon hem sju timmar efter förlossningen, enligt de rutiner som ska gälla under sommaren. Under tre dagar ringer hon sedan sex gånger till BB-mottagningen för att få stöd, och får komma på besök två gånger. Hon beskriver sina första dagar som förälder som kaos och har inte kunnat sova eller slappna av.
3/7 Sahlgrenska
Kvällspersonalen uppmärksammar att flera saker har glömts bort av dagpersonalen på grund av hög arbetsbelastning. Bland annat har covidtester och kontroller av syremättnaden i blodet hos nyfödda inte gjorts. ”Att bara vara två barnmorskor sedan 06.45 och därtill två undersköterskor borta på grund av sjukdom på en full avdelning är inte ok”, skriver den som gjort anmälan.
Tidigare samma dag rapporterar en barnmorska att hon blivit beordrad att jobba både kvälls- och nattpasset. Under rubriken ”förslag till förbättring” i formuläret har hen skrivit ”Anställ fler barnmorskor, förbättra personalpolitik. Förbättra vår usla arbetsmiljö”.
Sahlgrenska 14/7
En patient med förlossningsrädsla som har blivit lovad att komma in i ett tidigt skede för att kunna få bra smärtlindring. Men det saknas förlossningsrum och hon får vara kvar på akuten för gravida. Vattnet går, hon är ledsen och gråter. Partnern får till slut komma in på akuten för att stötta.
22/7 Danderyd
En patient får vänta två dygn på igångsättning på grund av hög arbetsbelastning och för att avdelningen är fullbelagd. Detta trots att den är medicinskt motiverad av minskat fostervatten. När igångsättningen väl kommit igång försämras barnet mående kraftigt och man beslutar att göra ett urakut kejsarsnitt. Barnet avlider kort efter förlossningen.
28/7 Huddinge
”Underbemannat och fullt i hela stan”, står det i en rapport. Barnmorskor springer mellan tre födande kvinnor i aktiv fas. Det saknas också personal för att ta hand om en förlöst patient som har en blödning på över två liter efter förlossningen. ”Undermålig vård och EJ patientsäkert”,skriver personalen i anmälan.
13/8 Sahlgrenska
En kvinna har fött med akut kejsarsnitt och ska få en spruta med blodförtunnande på morgonen, men det missas av den ansvariga barnmorskan på grund av hög arbetsbelastning. I rapporten skriver hen att två barnmorskor haft ansvar för 18 patienter. ”Alldeles för mycket att göra och läsa in på patienterna”.
