Nyanlända elever fördelas  ojämnt mellan skolorna

Enligt statistik från Skolverket är nästan åtta procent av eleverna i grundskolan nyanlända detta läsår, jämfört med 6,5 procent förra året. De kommunala skolorna har nästan nio procent nyanlända elever medan de fristående skolorna har knappt tre procent nyanlända elever. Som nyanlända elever räknas då både elever som har invandrat de senaste fyra åren och är folkbokförda, och elever med okänd bakgrund som ännu inte har folkbokförts.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Bostadssegregationen bidragande

Enligt Anna Österlund på Skolverket är orsakerna flera och varierar från kommun till kommun, men ofta beror den ojämna fördelningen till stor del på bostadssegregationen.

– Flyktingarna har placerats där det fanns bostad och barnen går i skolan där de bor. Sedan handlar det också om hur man jobbar inom kommunen och hur de jobbar för att få nyanlända att välja andra skolor än den som ligger närmast, säger Anna Österlund.

Att friskolorna inte har tagit emot så många elever förklaras i många fall av deras kösystem och att eleverna ofta måste ha stått i kö i flera år för att komma in. Sedan november förra året finns det dock en ny lag som innebär att friskolorna kan undanta ett begränsat antal platser till en särskild kvot och därmed låta nyanlända gå före. På Skolverket tycker man att det är bra att flera nu kan vara med och dela på ansvaret, men menar att det inte innebär en automatisk lösning på den ojämna fördelningen.

– Kommunerna behöver se över sin organisation. Hur kan vi bäst se över de här elevernas behov både när det gäller utbildningen och integrationen. Det som är lite farligt är att det kan bli lite slumpmässigt för de hamnar där det fanns bostad. Då blir det inte så genomtänkt. Men samtidigt har kommunerna ett val och kan bestämma sig för en strategi. Var vill vi att de ska vara och hur tillgodoser vi deras behov, säger Anna Österlund.

Viktigt med jämn fördelning

Det kan också vara så att de nyanlända eleverna hamnar på få skolor på grund av att det är där kompetensen finns.

– Men då är det viktigt att vara medveten om den uteblivna inkluderingen, säger Anna Österlund. 

Bostadssegregation

I Norrköping är spåren av bostadssegregationen tydlig vad gäller fördelningen av elever mellan de kommunala skolorna. Något Olle Johansson (S), ordförande för utbildningsnämnden, är väl medveten om.

– Vi jobbar med ett tydligt uppdrag att vi verkligen ska se till att undvika att ha skolor med väldigt många nyanlända. Det är inte bra. Däremot så måste det vara ett visst antal elever för att man ska kunna bygga upp lärarkompetens och annat. Det är inte bara så att man skicka ut elever hur som helst, det måste finnas kompetens och kunskap, säger han.

Nya intagningsystem

Olle Johansson berättar också att kommunen arbetar för att få friskolorna i Norrköping att ta emot fler nyanlända elever.

– Vi har samtal med friskolorna om hur vi kan hitta vägar för det. Några friskolor tar redan emot och jag vet att det finns fler friskolor som vill, säger han.

Samtalen handlar bland annat om vad som krävs för att friskolorna ska kunna ta emot nyanlända och hur kommunen kan hjälpa i frågan.

– Om vi ska ha valfrihet i skolan, vilket jag tycker att vi ska ha, så ska vi också ha valfrihet för alla. Och då måste vi också ha intagningssystem som gör att man som nyanländ kan söka till alla skolor. Det får inte bygga på enbart kötid, säger Olle Johansson.

Han tror att debatten om friskolornas vara eller icke vara kommer att bidra till förändring. Och till sommaren hoppas han att kommunen har nått en överenskommelse med friskolorna i Norrköping gällande mottagande av nyanlända elever.