– Jag var oerhört kritisk mot så långtgående förändringar utan att det gjordes en barnkonsekvensanalys, säger Fredrik Malmberg, Barnombudsman.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
I början av april presenterade regeringen nya mildrade förslag efter att ha tagit till sig av bland annat Barnombudsmannen kritik.
– Vi måste leva upp till internationella konventioner, särskilt Europakonventionen, sa justitie- och migrationsminister Morgan Johansson till TT när han presenterade förslaget.
Vissa undantag gäller
Vissa undantag kommer att gälla från regeln om tillfälliga uppehållstillstånd, till exempel för sjuka barn. Den som får jobb ska också beviljas permanent uppehållstillstånd. Det ursprungliga förslaget om anhöriginvandring har mildrats något men huvudprincipen är fortfarande försörjningskrav. Lagrådet gav regeringen klartecken förra veckan men efterlyser en definition av vad ”EU:s miniminivå” faktiskt innebär. Myndigheten varnar även för att den nya lagstiftningen fortsatt riskerar att krocka med internationella konventioner. Röda Korset, som också var remissinstans är inte alls nöjda.
– Fortfarande är huvudprincipen tillfälliga uppehållstillstånd vilket vi vet skapar en oerhörd otrygghet och försämrar integrationen. Vi ser också i vår behandling av traumatiserade flyktingar att det bidrar till psykisk ohälsa och ökar behovet av specialiserad vård, säger Alexandra Segenstedt, sakkunnig och migrationsjurist på Röda Korset.
Fredrik Malmberg kallade regeringens ursprungliga förslag ”barnfientligt”. Han menar att det återstår att se om den mildrade versionen strider mot FN:s barnkonvention som Sverige planerar att göra till lag 2018. Det nya förslaget öppnar för undantag om exempelvis ett tillfälligt uppehållstillstånd för ett barn står i strid med internationella konventioner som Sverige förbundit sig att följa. Regeringen kallar det ”säkerhetsventil” och bedömningar kommer att göras från fall till fall.
– Man har öppnat ventilerna när det gäller möjlighet till anhöriginvandring och permanenta uppehållstillstånd i särskilda fall. Men de är väldigt små och gäller bara i undantagsfall, säger Fredrik Malmberg.
Få ner antalet asylsökande
Han ser en risk för att systemet kan bli rättsosäkert och konstaterar att det är oklart exakt hur Migrationsverket och migrationsdomstolarna ska tolka undantagen.
– Vi tror emellertid inte det blir lättare för Migrationsverket och migrationsdomstolarna att veta om miniminivån ska tillämpas eller säkerhetsventilen auktoriseras. Lämpligheten kan starkt ifrågasättas och det är väldigt oklart vad ventilerna kommer att få för innebörd.
Regeringens uttalade mål med den nya politiken är att få ner antalet asylsökande. Morgan Johansson kallar det den svåraste frågan han haft som politiker men säger också att Sverige inte klarar av ta emot så många som kom förra året, över 160 000. De som kommit och beviljas uppehållstillstånd ska integreras.
– Bara där har vi en väldigt svår uppgift. Då måste vi kunna fokusera på dem och ge dem en bra start i Sverige. Det kan vi inte klara om det samtidigt kommer ytterligare 7 000–8 000 i veckan till Sverige. Därför har det här varit en nödvändig åtgärd, säger Morgan Johansson till Aftonbladet.
Alexandra Segenstedt på Röda Korset håller med om att Sverige står inför en integrationsutmaning men menar att temporära uppehållstillstånd och begränsad anhöriginvandring är fel väg att gå.
– Fler länder måste ta ett större ansvar. Självklart är det en utmaning när det kommer stora mängder människor men det är också människor som är i behov av internationellt skydd. Sedan ska vi komma ihåg att Sverige tagit ett jätteansvar och gjort en enorm bedrift. Det är tråkigt att vi nu ser fler och fler länder som gör nationella begränsningar, säger Alexandra Segenstedt.
Den 21 juni ska riksdagen ta beslut om en tidsbegränsad lag som skärper reglerna för uppehållstillstånd på en rad punkter. Lagen ska gälla i tre år och ska träda i kraft 20 juli. Det uttalade syftet är att få ner antalet asylsökande till Sverige.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Tillfälliga uppehållstillstånd
Tillfälliga uppehållstillstånd blir regel, istället för permanenta som idag.
Asylsökande ska beviljas uppehållstillstånd i tre år. Detta kan sedan förlängas om skyddsbehovet kvarstår eller bli permanent om personen får arbete.
Personer som inte fyllt 25 år kan inte få permanent uppehållstillstånd om denne ej fullföljt gymnasieutbildning eller motsvarande, oavsett om den får arbete.
Alternativt skyddsbehövande ska få tillfälliga uppehållstillstånd på 13 månader. I denna grupp ingår de som inte räknas som flyktingar enligt FN:s flyktingkonvention men ändå har rätt till skydd enligt EU-direktiv.
Barn ska i vissa fall kunna beviljas permanent uppehållstillstånd med hänsyn till hälsotillstånd.
Kvotflyktingar som fördelas av FN ska fortsatt beviljas permanenta uppehållstillstånd.
Skärpta regler för anhöriginvandring
Försörjningskrav för anhöriga blir huvudregel. Idag räcker det om personen i Sverige kan försörja sig själv.
Familjeåterförening inskränks till att endast gälla make, sambo och barn under 18 år. Gäller för olikkönade såväl som samkönade par.
Försörjningskravet gäller inte om personen i Sverige är ett barn vars föräldrar anhöriginvandrar.
Alternativt skyddsbehövande har inte rätt till familjeåterförening om de inte sökt asyl senast den 24 november 2015.
Striktare bedömning vid synnerligen ömmande omständigheter
Uppehållstillstånd på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter ska bara beviljas om det skulle strida mot internationella konventioner som Sverige skrivit på.
Undantag
Undantag från reglerna om familjeåterförening kan göras om de står i strid med internationella konventioner Sverige skrivit på, exempelvis FN:s barnkonvention. Bedöms från fall till fall.
Övriga skyddsbehövande
Kommer inte att beviljas uppehållstillstånd. Kategorin finns endast i svensk lagstiftning och i den ingår exempelvis personer som inte kan återvända till hemlandet på grund av svåra motsättningar, känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp eller inte kan återvända på grund av miljökatastrof.
Källa: Regeringen
