Bomber, granater och ammunition. Radar. Kamouflage. Kemikalier. Det här är exempel på krigsmateriel, alltså produkter, vapen, och servicetjänster som inte är till för civilt bruk. Och när världen rustar rusar handeln med den här typen av produkter.
När det gäller exporten av krigsmateriel från Sverige till andra länderna är reglerna strikta. All export kräver tillstånd och ska inte beviljas om ett land är involverat i väpnad konflikt eller om det förekommer allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter i landet. Vilka som köper svenska vapensystem redovisas löpande av ansvariga myndigheter som Inspektionen för strategiska produkter ISP.
Men för importen av samma typ av materiel är läget ett annat. Sverige sticker ut och saknar särskild lagstiftning för att reglera importen av krigsmateriel. Länder som Norge, Danmark, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Italien, Polen, Österrike och Tjeckien reglerar importen i antingen samma lagstiftning som exporten, i sanktionslagar, i utrikeshandelslagstiftning och via tillståndsplikt.
Siffror över vad vi importerar är inte offentlig och statistik redovisas inte öppet. Och det finns idag ingen rapporteringsskyldighet för importen, varken för myndigheter eller näringslivet.
Vapenimport för miljardbelopp
Nu kan Dagens ETC dock publicera utdrag som visar att Sverige importerat krigsmateriel till ett värde av drygt 41,2 miljarder kronor mellan 2015-2024.
Det är riksdagens utredningstjänst som tagit fram en rapport om krigsmaterielimporten från andra länder. De länder Sverige handlar mest ifrån under tidsperioden är USA, Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Norge och Finland.
Men det finns betydligt mer kontroversiella länder på listan. På plats tolv kommer Israel med en krigsmaterielimport till ett värde av en halv miljard kronor. Sverige säljer inte vapen eller krigsmaterial till den israeliska försvarsmakten eller israeliska statliga aktörer, på grund av kriget, olagliga bosättningar och den kritik som Sverige sedan länge riktat mot den israeliska staten. Med undantag för mindre leveranser till privata företag är exporten till Israel alltså kraftigt begränsad, och än mer så efter oktober 2023.
Samtidigt har krigsmaterielimporten från Israel till Sverige ökat i värde från 8 miljoner kronor 2023 till 18 miljoner 2024.
”En handel med makt”
Att importera krigsmateriel från en stat kan göra Sverige beroende av leveranser och teknisk support under en längre tid. Det kan i sin tur göra Sverige mindre fritt att kritisera brott mot mänskliga rättigheter eller föra annan utrikespolitik, menar organisationen Svenska Freds.
– Vapenhandel är en handel med makt. På samma sätt som Sverige motiverar sin export med att det stärker vår militära förmåga, försvaret och vapenindustrin, så gör andra länder också det. Importen är ett stöd till den säljande staten, och innebär politiska och militära relationer, säger Linda Åkerström, policychef på Svenska freds och sakkunnig i frågor om vapenhandel.
Svenska freds tar upp Sveriges tidigare import från Belarus som ett exempel. På 90-talet och runt millennieskiftet köpte Försvarets materialverk lasersikten från den belarusiska staten för minst 90 miljoner kronor samtidigt som demokratistödet från Sida under samma period var 60 miljoner kronor. Intäkterna från handeln med lasersikten var en av diktaturens viktigaste inkomstkällor. Dåvarande Folkpartiet kritiserade Socialdemokraterna för att svika vanliga belarusier och ställa sig på diktaturens sida.
Svenska freds har drivit frågan om en reglerad import i decennier. Linda Åkerström har väntat länge på de siffror som riksdagens utredningstjänst nu har offentliggjort.
– Jag vet inte hur jag ska uttrycka det på något annat sätt än att det är historiskt. I min värld är det en revolution.Det är väldigt positivt för nu kan vi diskutera dem.
Och siffrorna om den stora israeliska importen var förvånande.
– Tidigare har det funnits informella regler om att inte importera därifrån, säger Linda Åkerström.
V: Stoppa handeln med Israel
Miljöpartiet har tidigare motionerat i riksdagen om att reglera importen. Och för Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling är siffrorna skarp ammunition i en pågående kampanj för att reglera importen.
– Sverige behöver göra andra politiska vägval när det kommer till vapenimport. Vi sticker ut i jämförelse med andra länder och import av vapen är en politisk handel. Och när USA nu förändrar sin utrikespolitik blir det viktigare att minska beroendet till fel typ av stater.
Och handeln med Israel måste stoppas helt, anser han.
– För mig som vänsterpartist är det otroligt viktigt. Att vi har importerat så mycket från Israel förvånar mig, jag trodde inte att det var så omfattande och under en så lång tid. Här ser jag brister både utifrån hur Israel är som stat men också utifrån att Sverige bidrar till folkmordet som Israels regering begår i Gaza och även understödjer israelisk militär industri, säger Håkan Svenneling.
Experten: ”Noga reglerat”
Martin Lundmark är lektor på Försvarshögskolan. Enligt honom saknas behov av att lagstifta om importen av krigsmateriel eftersom det redan idag sker kontroller. Exportkontroll i det exporterande landet, den svenska tullen, och de myndigheter eller företag som tar emot krigsmateriel i Sverige.
– Jag är övertygad om att svenska försvarsföretag är noga med att inte bryta mot svenska statens förhållningssätt och riktlinjer. Annars kan de råka i onåd och försämra sina affärsmöjligheter visavi svenska staten, och sannolikt också kunna få nackdelar i potentiella exportaffärer, säger Martin Lundmark.
Det saknas med andra ord inte kontroll bara för att det saknas lagstiftning?
– Absolut inte. Och i många fall ska först Försvarsmakten och FMV ge tillstånd till att köpa ett visst system. Över en viss beloppsgräns ska det även finnas ett regeringsbeslut eller bemyndigande från regeringen, och sen ska det godkännas av riksdagen att man får köpa de här flygplanen eller fartygen eller vad det kan vara.
Inte heller regeringen och Sverigedemokraterna ser något behov av att förändra lagstiftningen.
– Sverigedemokraterna anser att vapenimporten har ett avgörande bidrag till svensk försvarsförmåga och det finns behov av import av både vapensystem och komponenter till sådana som också klassificeras som krigsmateriel. Gällande lagstiftningen på området så ser vi den i dagsläget som tillräcklig. Vi har i dagsläget inga förslag på att förändra dessa, säger Aron Emilsson (SD), ordförande i riksdagens utrikesutskott.
