BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Utifrån ett kliniskt perspektiv vet vi hur vi ska bota de flesta diagnoserna i dag, men flertalet patienter får inte den rekommenderade psykologiska behandling de skulle behöva och därför blir de inte friska, säger Olof Molander, legitimerad psykolog och styrelsemedlem i Sveriges kliniska psykologers förening (SKPF).
Statistiken visar att sjuk-talen ökat med 80 procent från de historiskt låga nivåerna 2010 till 2015. Den psykiska ohälsan står för den största ökningen och en stor del av långtidssjukskrivningarna. För att bromsa utvecklingen gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att uppdatera det så kallade försäkringsmedicinska beslutsstödet. Beslutsstödet ska fungera som en vägledning för läkare som skriver sjukintyg och för Försäkringskassans handläggare vid beslut om rätt till ersättning.
Fler steg i bedömningen
Den största förändringen är att rekommendationerna för längden på sjukskrivningen vid olika diagnoser har differentierats. För flera diagnoser, som exempelvis lindrig förstagångsdepression, rekommenderas nu att sjukskrivning bör undvikas, alternativt att patienten sjukskrivs på deltid.
– Förhoppningen är att rätt person får rätt sjukskrivning. De som behöver längre tid ska ha det och de som behöver kortare ska ha det. Nu finns också möjligheten att sjukskriva på deltid eller att inte sjukskriva alls vid flera diagnoser. Långa passiva sjukskrivningsperioder kan ju också få negativa konsekvenser, säger Regina Ylvén, utredare på Socialstyrelsen.
Olof Molander håller med om att långa sjukskrivningar utan behandling kan vara förödande och menar att tanken med fler steg i rekommendationerna är god. Om grundförutsättningarna vore på plats.
– Revideringen skjuter över målet. För att kunna använda differentierade sjukskrivningstider i enlighet med det nya beslutsstödet krävs att primärvården har möjlighet att ställa rätt diagnos och erbjuda vård i ett tidigt skede, men så ser det inte ut idag, säger han.
"Det är en klassfråga"
Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer ska psykologisk behandling erbjudas som förstahandsval vid ångest- och depressionsdiagnoser, men normalt erbjuds i stället antidepressiva mediciner. Enligt SKPF saknar mer än hälften av landets hälso- och vårdcentraler psykologer.
De politiska satsningarna har historiskt mest handlat om att ge mer pengar till psykiatrin, vilket inte har gett önskad effekt, enligt Olof Molander.
– Det är inte antidepressiva mediciner patienterna vill ha och det går på tvärs mot Socialstyrelsens rekommendationer. Även om vi börjar se en viss förändring är det fortfarande till stor del en klassfråga vem som har råd att anlita psykolog och få rätt behandling, säger han.
Ge sjukskrivningsrätt
Yrkesföreningen SKPF har föreslagit en nationell vårdgaranti om psykologisk behandling, lik vårdgarantin för somatiska sjukdomar, som ska garantera patienten rekommenderad behandling inom en månad. Föreningen vill också att psykologer ges rätt att sjukskriva patienter med psykiska diagnoser.
– I Norge har psykologer på försök fått sjukskrivningsrätt, eftersom psykologer som utrett, diagnosticerat och behandlat en person ansågs bättre lämpade att uttala sig om patientens arbetsförmåga än en allmänläkare utan djupare kunskaper inom psykologi, säger Olof Molander.
Försöket visade att psykologerna sjukskrev i lägre grad än läkarna.
– Det kan bero på att psykologer har större kunskap om hur man ställer diagnoser och om de psykiska hälsotillstånden, och på att patienterna fick behandling under utredningstiden och därför inte behövde sjukskrivas, säger han.
