Omställningsstudiestödet har dock omgärdats av problem sedan det infördes. Långa handläggningstider och krångliga regler har lett till lång väntan på besked. Ofta har utbildningen hunnit starta innan det kommit något besked om pengar. Och få av de som sökt har fått stödet i slutändan. Av de 15 000 personer som sökte under hösten 2023 var det till exempel bara 3 700 som blivit beviljade stöd. 

Även de i bristyrken får stöd

Nu har regeringen lagt fram ett förslag på förändringar av reglerna som ska förenkla processen och leda till att fler får stöd. Det röstades igenom i riksdagen på onsdagen. 

– Det är välkommet, men regeringen har dragit benen efter sig och inte prioriterat den här frågan, säger Åsa Westlund (S), vice ordförande i utbildningssutskottet. 

Det nya reglerna innebär till exempel att gränsen för den inkomst av arbete som man ska visa att man har haft under en tid sänks. Det ska leda till att fler kvalificerar sig för stödet. Det ska också bli möjligt att få stöd även för vidareutbildningar inom det man redan är utbildad för. CSN ska kunna besluta om omställningstudiestöd utan att behöva ta hänsyn till om den sökande också får ett stöd från en omställningsorganisation. 

Den största förändringen är att även de som redan jobbar i bristyrken, till exempel sjuksköterskor, nu får rätt till omställningsstudiestöd om de utbildar sig till något i en annan bristyrkesbransch. Och man ska kunna få omställningstudiestöd vid flera tillfällen i livet. 

Åsa Westlund tycker alltså att allt det här är steg i rätt riktning, men att det inte kommer att vara tillräckligt. 

– De här reglerna kommer att göra att handläggningen går mycket snabbare. Det är en förutsättning för att de som söker stödet ska få svar innan utbildningen börjar. Det är jätteviktigt. Sen har vi andra utmaningar. Inte minst att få även de utan lång akademisk tradition bakom sig att söka det här stödet.

Når inte lågutbildade

När två professorer i nationalekonomi nyligen utvärderade omställningsstudiestödet i en SNS-rapport var deras viktigare kritik just att det inte når dem som mest behöver det. 

–  De personer som drabbas av omställningar generellt på arbetsmarknaden, de som sägs upp till följd av ny teknologi och förändringar, de söker inte det här stödet. Det är personer som redan har en god ställning på arbetsmarknaden som söker stöd, säger David Seim på Stockholms universitet. 

Förklaringarna till att det blir så är att både reglerna och systemet för ansökningar gynnar personer med en starkare ställning på arbetsmarknaden, enligt David Seim. Han är kritisk till att regeringen nu öppnar för att även personer i bristyrken ska kunna få omställningsstudiestödet. 

– Det är inte jättesmart. Dels för att vi gärna vill ha kvar dem som redan arbetar i bristyrken där de är och dels för att det redan nu är det många fler som söker stödet än som kan få det. CSN har hittills behandlat ansökningarna i turordning, de som söker tidigt får först. Det missgynnar de personerna som har en svagare ställning på arbetsmarknaden som kanske inte förstår de här instrumenten lika väl som personer som har en högre utbildning.

David Seim och hans forskarkollega Peter Fredriksson landar i slutsatsen att de som har blivit varslade om uppsägning borde prioriteras för omställningsstudiestödet och att bidragsnivåerna är för höga idag. 

– Det kostar enormt mycket att subventionera en persons utbildning på det här sättet i förhållande till vad man det kostar för yngre studerande inom det ordinarie studiemedelssystemet. Det vore betydligt bättre om man sänkte bidragsdelen och gjorde det generösare att ta lån. Personer som har en stark ställning på arbetsmarknaden kan då studera och upprätthålla sin konsumtion men med hjälp av studielån snarare än med statliga bidrag.

Det här är slutsatser som Åsa Westlund inte håller med om. 

– De har utvärderat det utifrån att det här skulle vara en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Det är det inte. Det är en långsiktig reform för att höja kunskapsnivån i svensk arbetskraft. Och en frihetsreform för många löntagare som i sin tur har gett upp en del av sin trygghet genom att ge upp turordningsregler. Syftet med reformen är inte att nå de som har störst behov av utbildning. Det har vi andra politiska åtgärder för,  säger hon. 

Dagens ETC har sökt utbildningsminister Johan Pehrson (L).