Nya regler kan få donationskön att försvinna

Läs också: Sexåriga Lisa Olsson väntar på nya organ

Trots att 80 procent av befolkningen i Sverige uppger att de kan tänka sig att donera organ om de dör gjordes bara donationer från 166 avlidna patienter förra året. I snitt har Sverige bara 16 donatorer per miljon invånare och år, vilket placerar oss långt efter de bästa länderna i Europa.

Men förra veckan kom Anders Miltons utredning om organdonationer med förslag som bedöms kunna fördubbla antalet donationer. Utredningen innehåller förslag om bättre information till allmänheten, bättre organisation och arbetssätt i vården samt lagändringar.

Bland annat föreslår utredningen att lagen ska ändras så att även svårt skadade och sjuka som inte kommer att överleva ändå kan läggas in på intensivvårdsavdelningar, vilket krävs för att de ska kunna bli donatorer.

– Om någon kommer in med allvarliga skallskador efter exempelvis en stroke anses det i dag inte tillåtet att vårda patienten på intensivvårdsavdelning om prognosen är usel, eftersom patienten då anses vårdas för någon annans skull. Det menar vi är fel. Man bör se det så att eftersom de flesta vill donera sina organ ska man kunna vårda patienten och samtidigt göra en samtyckesutredning, säger Anders Milton.

Kön försvinner

Utredningen föreslår också att Sverige, i likhet med flera europeiska länder, ska tillåta organdonationsoperationer även när döden inträffat efter att hjärtat slutat slå och hjärnan förlorat alla sina funktioner.

– Sammantaget kan de här förslagen öka antalet donationsoperationer till det dubbla. Då försvinner kön, säger Anders Milton.

Peter Carstedt, en av grundarna till föreningen Mod, Mer organdonation, är positiv till förslagen i utredningen. Han betonar att det handlar om att göra det möjligt för personer som vill donera sina organ att faktiskt få göra det.

– I dag följer vi inte den viljan som finns att donera organ. Vi har inte haft ett självbestämmande på det området. I Sverige avlider omkring 90 000 människor varje år, men bara 166 blev faktiska organdonatorer 2014, vilket har att göra med hur reglerna ser ut och hur sjukvården agerar, säger han.

En annan del i utredningen handlar om att ändra reglerna för levande donatorer så att de skillnader som i dag finns mellan landstingen när det gäller exempelvis ersättning för inkomstbortfall och utgifter försvinner.

Stora skillnader i landet

Det är i dag också stor skillnad över landet när det gäller antalet donationer. I somras kom en rapport från Socialstyrelsen som visar att antalet donatorer är mer än dubbelt så många i norra Sverige som i sydöst. Anders Milton menar att utbildning för personalen kan göra skillnaderna mindre.

– För det första måste de enskilda läkare och sköterskor som handhar patienterna ha fått information och utbildning så att de är bekväma med att ställa frågan om donation och ta upp diskussionen i den svåra situationen patienten är i. Sedan är det viktigt att man följer upp från landstingets sida. Det gör man olika effektivt i dag, säger Anders Milton.

Peter Carstedt påpekar att utredningen bara är startpunkten på en förändringsprocess som kommer att ta tid.

– Lagförslag är en typ av process, men att ändra attityder och processer för hur sjukvården jobbar med frågan kan vara mycket svårare tror jag. Det är där utmaningen ligger, säger han.

Under tiden dör mellan 30 och 50 personer i Sverige varje år i väntan på nya organ.

– När man står i kö vet man inte om samtalet kommer att komma, eller när. I Sverige avlider nära en person i veckan i väntan på sina organ. Så det är en fråga om liv och död, säger Peter Carstedt.