Nya regler kan bli ett ­hinder för många bostadsköpare

– Vi ser amorteringskravet som en försäkring. Tillsammans med tidigare åtgärder som bolånetak och kapitalkrav på bankerna bygger vi ett staket så att skuldsättningen inte far iväg, säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

”Är ett sparande”

Samtidigt som hushållens skulder kommer att minska genom amorteringarna innebär de nya reglerna en extra månadsutgift som måste finnas med i kalkylen vid ett bostadsköp. Hur stort beloppet blir i kronor och ören kommer variera beroende hur stort lånet är och hur stort lånet är i förhållande till huspriset. Nya bolån med en belåningsgrad över 70 procent ska amorteras med minst två procent av det ursprungliga lånebeloppet varje år. Lån med under 70 procents belåningsgrad ska amorteras med minst en procent per år till dess att belåningsgraden är 50 procent. Som exempel skulle hushåll som lånar 2,5 miljoner kronor till en belåningsgrad på 85 procent behöva amortera cirka 4 200 kronor i månaden.

– Amortering är ingen skatt, ingen avgift utan ett sparande. Amorterar man 60 000 om året i tio år har man sparat ihop 600 000, poängterar Erik Thedéen.

Hinder för unga

För den som har svårt att hitta hyreslägenhet och samtidigt har svårt att amortera på ett bolån kan det nya kravet göra det svårare att få bostad.

– Amorteringskravet tar ju ingen hänsyn till var du är i din livscykel. Egentligen behövs inte ingrepp i lånemarknaden eftersom det är bostadsmarknaden som inte fungerar. En fastighetsskatt och bostadsbyggande hade fått bättre effekter, säger Tor Borg, chefsekonom på banken SBAB.

FI:s bolånerapport visar att amorteringsviljan är hög för hushåll med höga belåningsgrader.

De flesta hushållen amorterar redan i dag och bankerna har till stora delar redan infört de nya kraven. Det är för att säkerställa att amorteringsfrihet inte på nytt blir standard som bindande reglering behövs, menar FI.

– Det här med amortering var normaltillstånd i Sverige fram till millenniumskiftet, då bankerna började med att ge amorteringsfria lån. Det här kravet handlar om att återinföra den ordning som gällde dessförinnan och som gäller i stora delar av övriga världen, säger Per Håkansson, chefsjurist på Finansinspektionen.

Kravet gäller endast nya lån och vid en ­belåningsgrad över 50 procent.

Nyproducerade bostäder omfattas inte under de fem första åren.

Den som blir sjuk under en lång tid eller arbetslös kan få undantag.

För att bestämma bostadens värde får den omvärderas var femte år eller vid ”avsevärd förändring”.

Regleringen innebär ett minimikrav, alla banker kan ställa större krav.

Det så kallade bolåne­taket innebär redan i dag att ingen får belåna en bostad till mer än 85 procent av bostadens värde.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0