BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Det är en ogästvänlig plats, med dålig belysning. Buskar och gräs är inte klippta. Det finns belagt i forskningen att platser som inte hålls efter skapar en otrygghet. Ju mer som går sönder desto större risk att ännu mer förstörs, säger Patrik Wallin, planeringssekreterare på Örebro brottsförebyggande råd. 

I höstas var det ett personrån i närheten av platsen och de båda tunnlarna i området har utsatts för skadegörelse under många år. 

”Färdas mellan mörker och ljus”

– Det är svårt att få en överblick över området. Den som kommer i tunnlarna färdas mellan mörker och ljus. Inne i tunnlarna har vi ett orange sken som skapar skuggor på ett icke tillfredsställande sätt. Det finns sly och många platser där man kan gömma sig vilket skapar otrygghet för människor som tar den här vägen, säger Jenny Källmén, trafikplanerare på Örebro kommun.

Men nu ska området förändras. Tunnlarna ska målas i ljusare färg, belysningen ska bytas ut och någon form av konstnärligt uttryck ska göra platsen mer inbjudande. 

– Även området mellan tunnlarna behöver lysas upp kvällstid för att människor inte ska välja bort den vägen för att det känns mörkt. Vi skulle även vilja rensa bort sly för att sända en signal om att man blir sedd om något skulle hända, säger Jenny Källmén.

Men det går inte att åtgärda allt. En av tunnlarna är låg och väldigt smal. Den är byggd efter den standard som fanns 1935. 

– Det går inte att förneka att den är trång och murrig och att den är långt ifrån dagens standard. Minimikraven och den generella kravbilden har förändrats en del sedan tunneln byggdes, säger Mattias Gyllenswärd, åtgärdsplanerare vid Trafikverket. 

När Trafikverket bygger tunnlar i dag arbetar man för att de ska vara breda, ljusa och tillgängliga för funktionsnedsatta. Men att bygga om den här gång- och cykeltunneln för att ge den modern standard är inte aktuellt. 

– Samhällsekonomiskt är det svårt att motivera en ombyggnad, det handlar om hiskeliga kostnader att bredda en tunnel. Det skulle vara ett jätteingrepp och innebära störningar i det viktiga godsstråket genom Bergslagen, säger Mattias Gyllenswärd. 

Däremot stöttar de kommunens planer på en uppryckning i området, även om de bara tar på sig en åttondel av kostnaden. 

– Det vi kan bekosta är belysning, klottersanering och målning, säger han. 

Konstnärliga uttryck, eller att schakta bort jord och plantera gräs i det södra området runt tunnlarna för att öka sikten för förbipasserande kommer de inte att betala. 

– Vi kommer att röja bort sly. Resten är ett kommunalt projekt. Den generella tryggheten i stadsmiljön är en kommunal fråga.

Men det är er mark?

– Ja, men vi ser det som en kommunal fråga.

Det här är bara en av många tunnlar som behöver åtgärder av det här slaget i Sverige. Exakt hur många av Trafikverkets tunnlar som behöver förändringar vet inte Mattias Gyllenswärd.

– Vi har inte kartlagt hur människor upplever tryggheten i våra tunnlar. Däremot är det väldigt vanligt att kommuner hör av sig till oss och vill att vi åtgärdar tunnlar. Och det allra vanligaste är att de vill ha bättre ljus, säger han. 

Fler tunnlar behöver förändras

Även i Örebro finns det fler tunnlar som på sikt behöver förändras. Patrik Wallin på Örebro brottsförebyggande råd tror att det handlar om en handfull tunnlar som kan behöva förbättringar. Och trafikplaneraren Jenny Källmén hoppas att projektet mellan Holmen och Norr ska sprida sig.

– Om det här faller väl ut och vi hittar andra tunnlar som kan vara i behov av förbättrad trygghet och trafiksäkerhet hoppas jag att vi kan få jobba vidare med liknande projekt, säger hon.