BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Synskadade har extra utgifter
På Synskadades riksförbund Örebro län protesterar medlemmarna mot förslaget. Vardagen som synskadad innebär extrakostnader som inte alltid går att redovisa med ett kvitto, säger Ove Nilsson, ordförande i SRF Örebro län.
– Det kan vara glas som välts av misstag och krossas under middagen när man sträckt sig efter potatisen. Kläder som köps på rea som sedan visar sig vara i en färg som inte alls passar.
Medan andra slänger sig upp på cykeln när de ska iväg någonstans, tar Ove Nilsson färdtjänst. Att leva kräver planering och kostnader utöver det vanliga.
– För min del har det påverkat hela mitt liv. Jag har en ärftlig sjukdom som eskalerade 1979. Då var jag mitt uppe i en karriär. Efter det fanns inte många jobb att välja på. Synskadade har lägre inkomst överlag, även de som har jobb. De hänger inte med i löneutvecklingen, säger han.
”Orimligt redovisa kvitton”
En farhåga är att själva redovisningsprocessen till Försäkringskassan lämnar öppet för tolkningar. Agneta Elving, styrelseledamot i förbundsstyrelsen och Roger Alexanderson, ombudsman för SRF Örebro län, är oroliga. De menar att det är orimligt att redovisa kvitton för varenda merkostnad.
– Jag kan inte åka runt till olika butiker och göra jämförelser som helt blind, jag måste handla i den butik jag hittar till och där jag får personlig service. Men det går ju inte att visa ett kvitto på den merkostnaden, säger Roger Alexanderson.
– Det räcker inte att man säger att man har svårt att göra prisjämförelser i affären, säger Agneta Elving och tillägger att hennes erfarenheter av handläggare på Försäkringskassan är att de inte alltid får de rätta förutsättningarna att sätta sig in i frågorna som behandlas.
– Under årens lopp har det gjorts många konstiga bedömningar för sjukskrivningar. Jag tycker att det här känns oroväckande. Det finns en risk att man blir helt utan bidrag.
För att protestera mot förslaget har SRF gjort en rikstäckande namninsamling där även Örebro län har engagerats. Distriktsorganisationen i Örebro har gjort utskick till en mängd politiker, varav ett tiotal lokalt. Endast en har svarat, Lennart Axelsson (S) från Nora. Han fick i uppdrag av sina kollegor i riksdagen att svara för Örebro län. Lennart Axelsson framhåller att de allra flesta organisationer för funktionshindrade är nöjda med moderniseringen av stöden, och att kritiken har kommit främst från Synskadades riksförbund.
– Regeringen har noga påpekat Försäkringskassans ansvar och att regeringen kommer att ha en dialog med Försäkringskassan om just detta, skriver han.
Synskadade riskerar isolering
Trots försäkringar om rättvisa prövningar finns en oro. Till exempel kommer inte hjälpbehov att räknas med bland kriterierna som ger rätt till ersättning. Vanliga tillfällen när hjälp utifrån behövs är när priserna ska tolkas och jämföras i butikerna.
– Jag har tur. Där jag bor har vi en jättebra butik där de ställer upp och hjälper till. Men det är inte speciellt vanligt, säger en av Örebros unga synskadade som inte vill medverka med sitt namn i tidningen.
Inte heller ersätts ledsagare som följer med på resor eller andra evenemang.
I Örebro kostar ledsagning via Socialtjänstlagen 310 kronor i timmen. Pengar som i framtiden kan behöva betalas ur egen ficka.
– Det är en brutal extrakostnad, säger hon, och menar att det nuvarande systemet fungerar smidigt.
– Justeringarna kommer enbart att leda till extrajobb, både för Försäkringskassans personal och de som måste ansöka om merkostnadsbidrag. Den enda förändring som vore bra är om de bytte namnet. Handikappersättning är ett förlegat ord.
Roger Alexanderson ser en risk för att synskadade inte kommer att kunna delta i aktiviteter på samma sätt som förut.
– Största risken är att vi synskadade blir mer isolerade, säger han.
