Vad innebär den nya lagen?
Grundtanken bakom den nya könstillhörighetslagen är att minska kötiden för transpersoner att byta juridiskt kön, som idag kan vara upp till sju år och kräver en diagnos på könsdysfori. Det ska åstadkommas genom att förenkla själva processen för att byta den näst sista siffran i personnumret, som anger könstillhörigheten.
Dessutom vill man skilja det medicinska från det juridiska. Istället för att det ska krävas en fastställd diagnos på könsdysfori ska det räcka med att efter en ”enklare medicinsk utredning”, som utförs av en läkare eller psykolog, ansöka om juridiskt könsbyte hos Socialstyrelsens rättsliga råd. Man ska också få rätt att byta juridiskt kön från 16 års ålder, med vårdnadshavares medgivande, istället för som idag, först när man är myndig.
– Det här handlar inte om hormoner, inte om medicinsk behandling eller om underlivskirurgi, utan enbart om den näst sista siffra i personnumret, säger Signe Krantz, ordförande för Transammans.
Varför är lagen viktig?
Förhoppningen är att den ska minska det psykiska lidandet för de individer som upplever att de är födda i fel kropp och idag får vänta länge på att ändra sitt juridiska kön. Många transpersoner och organisationer som företräder dem har väntat länge på lagändringen.
– Den är viktig för den som behöver den. Idag får de vänta fem-sju år på att byta juridiskt kön, vilket är helt orimligt. Att man är född i fel kropp är inget man vaknar upp och plötsligt inser när man är 16 år. Det är något som tär på en människa dag efter dag. Transsexuella behöver lika mycket rättigheter som vi andra, vilket de inte har idag, säger Petra Douhane, vice ordförande på RFSL.
Får en 16-åring byta juridiskt kön på eget bevåg?
Nej. En minderårig som vill byta juridiskt kön behöver få sina vårdnadshavares medgivande. Dessutom krävs ”en enklare utredning” utförd av läkare eller psykolog samt ett godkännande av Socialstyrelsens rättsliga råd.
– Det finns personer som redan nu har bytt namn och lever mer genuint i sin upplevda könsidentitet. Att för dem till exempel byta skola och bli tvingade att visa legitimation kan innebära en risk om det där anges en annan könstillhörighet. Att få byta juridiskt kön betyder också ett erkännande, en bekräftelse på att ”vi tror dig”, säger Signe Krantz.
Vad är skillnaden mellan att byta fysiskt och juridiskt kön?
Juridiken handlar om en könsbekräftande identitet medan de fysiska ingreppen handlar om en medicinsk behandling och kirurgiska ingrepp.
– För att ens få komma till vården och påbörja samtal om en könsbekräftande behandling kan man få vänta upp till tre år, sedan får man räkna med en utredning på ett-tre år. Efter det ska man leva som kvinna/man i ett år, innan man ens kan ansöka om ändrad identitet hos Socialstyrelsens rättsliga råd. Med den nya lagen blir det en enklare bedömning från en läkare eller psykolog. Exakt hur den ska se ut är inte riktigt klarlagt än, säger Signe Krantz.
Kritiker menar att enkelheten i att byta juridiskt kön kan utnyttjas av sexualbrottslingar som vill avtjäna sitt straff på ett kvinnofängelse?
Kritiken handlar om att lagen skulle kunna öppna för betydligt fler att byta juridiskt kön och att det skulle kunna utnyttjas av personer med onda uppsåt. Till exempel av sexualbrottslingar för att ta sig in på fängelser eller kvinnojourer, för att där fortsätta sina övergrepp. Dessutom ser vissa en risk att kriminella ska utnyttja möjligheten att få ett nytt personnummer, för att på så vis kunna lura systemet samt att statistik som förs utifrån kön ska påverkas.
– Jag tycker det blir rätt tydligt när remissinstanser som SCB och Kriminalvården inte ser några risker med en sådan påverkan. Jag tror den här rädslan kommer från människor som inte är medvetna om hur dagens lagstiftning ser ut, säger Petra Douhane.
En annan kritik bygger på att den sänkta åldersgränsen för ett juridiskt könsbyte kan leda till att fler unga även förs in i en medicinsk och könskorrigerande behandling?
Invändningen vilar på att antalet könsdysforidiagnoser har ökat kraftigt de senaste tio åren, och att det inte är helt klarlagt vad det beror på. I en reservation till lagförslaget skriver KD och SD att psykiatrisk samsjuklighet är vanligt bland dem som söker vård för könsdysfori och kan vara en tänkbar orsak till ökningen – med andra ord att något annat än könsdysfori i sig ligger bakom ökningen och att en försiktighet därför bör iakttas med all form av uppmuntran till ett könsbyte.
– Jag tycker det är tragiskt att man misstror vården på det här sättet. Regleringen är oerhört tuff och det är endast i extrema undantagsfall som man ges någon behandling alls. Köerna till att ens få träffa en läkare är dessutom tre år idag! Om man då med lite tur för ansöka om behandling när man är 16, får man inte tillträde till vård förrän man är myndig ändå. Sedan tycker jag vi ska lita på att vårdpersonalen håller sig efter sjukvårdslagstiftningen, säger Petra Douhane.
Ytterligare en kritik går ut på att den feministiska kampen för jämställdhet blir lidande av att transkvinnor släpps in i separatistiska rum för kvinnor?
Enligt RFSL bygger motståndet från kvinnoförbunden främst på en rädsla för hur förändringen ska påverka kvinnor och kvinnokampen, men handlar sällan om ren transfobi och går därför att bemöta med fakta och erfarenheter från andra länder.
– Jag skulle framför allt vilja råda dem att titta på andra nordiska länder som fortfarande har en välfungerande jämställdhetspolitik. Se på Norge till exempel där barn från sex år, med vårdnadshavares medgivande, har haft rätten att byta kön i folkbokföringen sedan 2016, säger Signe Krantz.
Petra Douhane kommenterar rädslan vissa kvinnor upplever över att behöva dela offentligt omklädningsrum, i exempelvis ett badhus, med en transkvinna som inte genomgått könskorrigerande kirurgi.
– Jag tycker det är jättetråkigt om man inte tänker på den kvinnans situation, för även om hon fortfarande väntar på könskorrigerande kirurgi, är hon faktiskt också en kvinna. Sedan är transkvinnor redan en så pass diskriminerad och utsatt grupp att de förmodligen inte uppsöker offentliga omklädningsrum i rädsla för hot, våld och trakasserier ändå.
Går lagförslaget tillräckligt långt?
Lagförslaget har också kritiserats ”från andra hållet” för att inte gå tillräckligt långt. RFSL vill till exempel se en lag med lägre åldersgräns, där juridiskt könsbyte är en enkel administrativ process helt utan utredning och där även ett tredje kön införs.
– Men det här är ett steg i rätt riktning, säger Petra Douhane.
När ska den nya lagen om könstillhörighet träda i kraft?
Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025. Omröstning i riksdagen sker den 17 april i år.
