Den andra lagen innebär att företag som lånar ut pengar till konsumenter ska ha en banklicens, vilket gör att Finansinspektionen får en översyn av dem. Dessutom kräver den lya lagen att låntagaren ska få betydligt bättre information om vad lånet innebär och kostar.
Men sammantaget betyder de nya lagarna, inklusive lagen om att räntan på blancolån utan säkerhet inte är avdragsgill, att antalet skuldsatta ökar. Och ingenstans redovisar regeringen åtgärder för att hjälpa de utsatta ur överskuldsättning.
Kronofogden räknar med att få 15 000 fler indrivningar att hantera, enligt Finansinspektionen betyder det 30 procent fler ärenden.
Risk att fastna i skulden
Författaren och journalisten Lena Pettersson, är en auktoritet inom området och har skrivit boken Skuldfällan.
– Det är märkligt att man med nya lagar mot skuldsättning ökar överskuldsättningen hos utsatta grupper, säger hon till Dagens ETC.
Bakom detta ligger bland annat den mycket korta avtrappningstiden för ränteavdragen. Den nya lagen gäller från januari nästa år och är helt genomförd 2026 vilket innebär att det inte finns tid att anpassa sig till de nya reglerna för låntagarna. Många remissinstanser och experter föreslog i stället en 5- till 6-årig avtrappning och vissa föreslog att de nya reglerna bara skulle gälla för nya lån. Nu gäller den också för befintliga lån som kan vara tagna långt tidigare.
– Det är mycket små skillnader mellan att vara skuldsatt och överskuldsatt. Det här kan leda till att människor tippar över från att vara skuldsatt till att bli överskuldsatt. Den som hamnar där löper en mycket stor risk att bli kvar där för alltid, säger Lena Pettersson.
Den som är överskuldsatt riskerar ett liv i fattigdom, de har kortare livslängd, är sjukare och löper en större risk för självmord.
Det finns en stor majoritet för en sanering av lånemarknaden och att införa ett räntetak på 20 procent, en sänkning av dagens tak på 40 procent. De enda som är klart mot är Svensk Inkasso och Finansbolagens förening.
Lagförslagets punkter om hårdare kreditkontroller innan krediter ges anses dock vara alltför tandlöst. Det är få tvingande åtgärder för långivaren och regeringen säger också nej till att införa ett nationellt skuldregister där alla skulder finns uppsatta. I dagens system tillfrågas i princip låntagaren om hen har andra skulder och om hen tror sig klara av räntor och amorteringar.
Få åtgärder mot skuldsättning
Många saknar också andra åtgärder, som också skulle kunna hjälpa överskuldsatta. Om man inför en lag som åtminstone kortsiktigt ökar antalet överskuldsatta så efterfrågas åtgärder mot detta. Några sådana finns inte.
Det finns en rad möjliga insatser som enkelt skulle kunna införas, till exempel att ge fler möjlighet till skuldsanering. I dag får mindre än hälften – cirka 40 procent av de som ansöker – denna möjlighet. Dagens bestämmelser innebär även att när indrivning sker så går den främst till betalning av räntor och avgifter och inte till att minska skulden. Om man gjorde tvärtom skulle skulden och därmed också räntorna minska framöver. Detta har föreslagits av både Finansinspektionen och Kronofogden men utan resultat.
Man skulle också kunna införa preskription av vissa lån efter en längre tid. Men det är något som inte tas upp, samma sak med möjligheten gå i personlig konkurs som i USA då alla skulder skrivs av. I Sverige har bara företag denna möjlighet.
”Obetalda lån är lönsamma”
Men det kanske största problemet är handeln med skulder, något som gör att skulder alltid har ett värde för kreditinstitutioner och inkassobolag.
– Det grundläggande problemet är att det idag är lönsamt att låna ut pengar till någon som man inte tror kommer att betala. Så länge obetalda lån är lönsammare än betalda kommer vi att ha det här problemet, säger Lena Pettersson.
