BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

En stor dag för engagerade

Snart invigs nya Kvinnohuset av jämställdhetsminister Åsa Regnér. Det är en stor dag för Kvinnohusets engagerade och för arbetet för våldsutsatta kvinnors säkerhet i stort.

– Det här sätter punkt för något vi jobbat för länge. Ett modernare boende, kanske Sveriges modernaste. Nu har vi även möjlighet att ta emot funktionshindrade och äldre kvinnor i en annan omfattning, säger Britten Uhlin, ordförande i Kvinnohuset i Örebro.

Tidigare fanns endast en lyftplatta för barnvagnar. Det nya boendet är helt handikappanpassat. Utöver lägenheterna tillkommer utrymme för sammanträden och personalrum.

– Det är en bättre arbetsmiljö, sammanfattar Britten Uhlin.

Satsningen på Kvinnohuset är en indikation på att frågan om kvinnors utsatthet i relationer genomgått en medvetandehöjning. Eva Ahlén, gruppledare på Centrum mot våld i nära relationer, ser en diskussion som tar alltmer plats.

– Våld i nära relationer är något man i dag pratar om som ett samhällsproblem, förr var det något man höll inom familjen och ingen utanför skulle lägga sig i.

”Det är inte så att det räcker”

Men behovet av skyddat boende är fortfarande långt större än antalet platser.

– Vi är glada över Kvinnohuset, men det är inte så att det räcker. Det vet alla om, säger Eva Ahlén.

2016 nekades 108 hjälpsökande kvinnor en plats på Kvinnohuset i Örebro. Enligt Britten Uhlin har trycket inte avtagit under året som gått.

– Jag försöker just nu att skriva ett tal till invigningen av Kvinnohuset och tittade precis på statistik för grov kvinnofridskränkning i Örebro förra året. Det var 135 stycken. Tittar jag på de senaste tio åren i Sverige är det 22 000 fall. Då ska man veta att det finns ett stort mörkertal med många kvinnor som råkar illa ut. Det är många som är drabbade, och det ser inte ut att minska. Vad man kanske kan hoppas är att #metoo innebär att folk vågar anmäla mer, säger hon.

Hamnar utanför stödinsatserna

Det finns grupper som hamnar utanför de traditionella stödinsatserna. Kvinnohuset har inte resurser till att ta emot personer med missbruksproblematik eller psykisk sjukdom. Enligt Ann-Christine Olofsson, enhetschef för Socialtjänstens utredningsenhet, har kommunen andra lösningar att erbjuda.

– Vi vill inte prata om var vi har de här platserna, men vi har en möjlighet till skyddat boende för kvinnor med missbruksproblematik. Det finns även möjlighet till hjälp för dem som har en psykisk sjukdom, säger hon.

Martha Wicklund (V), förtroendevald i programnämnden för social välfärd, ser dock ett problem med att nå ut till målgruppen missbrukare. Hon efterlyser även insatser för våldsutsatta som inte följer tvåkönsnormen.

– Det är en brist som finns för ickebinära personer. På Kvinnohuset är män inte välkomna och de har ingenstans att ta vägen, säger hon, och menar att hbtq-personer kan vara dubbelt utsatta. Dels för hatbrott, ovanpå det våld i nära relationer.

– Det är svårt att ta sig ur och självklart ett jätteproblem, säger hon.

Beroende av nationella riktlinjer

För de kvinnor som får skyddat boende på nya Kvinnohuset väntar en egen liten lägenhet med badrum, kokmöjligheter och en plats där barnen kan leka. Liksom tidigare finns larmanordningar och direktlarm till polisen. Även om diskussionen om våld i hemmet har lyfts, är det fortfarande kvinnorna och barnen som får lämna det liv de vant sig vid, medan förövaren ofta går fri, utan vårdinsatser från samhällets sida. Ett regeringsuppdrag har tidigare i år gått till kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg, som syftar till att utreda återfallsförbyggande insatser för män som slår närstående. Inte en dag för sent, tycker Eva Ahlén, som har arbetat med våldsutsatta kvinnor i tio år.

– Det är en fråga på tapeten men det är också en utmaning. Hur kan vi säkerställa att kvinnan och barnen kan vara kvar hemma och vilken hjälp kan mannen erbjudas? Vi i kommunerna är beroende av de nationella riktlinjerna i det här arbetet.