Situationen för ekonomiskt utsatta familjer i Sverige har blivit tuffare och idag är det många som inte längre har råd att betala basala utgifter som mat, hyra och elektricitet. Det visar en kartläggning som Sifo gjort på uppdrag av Hyresgästföreningen, Majblomman, Rädda barnen och Röda korset.
– För drygt två år sedan hade vi 30 lokalföreningar i Sverige som ordnade aktiviteter kring basala behov – dela ut kläder, mat, hygienartiklar. Idag har vi 140 sådana lokalföreningar som gör samma sak, säger Martin Ärnlöv, generalsekreterare för Röda korset, till Dagens ETC.
Men det är inte bara fler som behöver hjälp idag jämfört med för två år sedan. Enligt Martin Ärnlöv handlar det också om helt nya grupper.
– Förut var det människor som vi kan beskriva som sådana som befinner sig i samhällets marginal – papperslösa, EU-migranter, psykiskt sjuka, de utanför samhällets skyddsnät – som sökte sig till oss. Idag har vi också barnfamiljer, ensamma, äldre pensionärer som kommer till oss, säger han.
Svårt att mätta familjen
Inför kartläggningen har Sifo kontaktat 1240 föräldrar till barn i åldern 0-17 år för att höra om de känner någon oro för det ekonomiska läget och om de får sin vardagsekonomi att gå ihop.
Enligt rapporten är mönstret tydligt. Många barnfamiljer har svårt att tillgodose sina mest grundläggande behov.
Tre av tio ensamstående föräldrar med en inkomst under 35 000 kronor säger sig ha svårt att dels köpa näringsrik mat till familjen alla dagar i veckan, dels betala fritidsaktiviteter till barnen.
Längre ned i inkomsttrappan är läget ännu kärvare. Bland ensamstående föräldrar med en lön under 29 500 kronor – det vill säga cirka 8 000 mindre än den svenska medellönen – uppger var fjärde att de haft svårt att mätta sig själva eller familjen.
– Det jag tycker är intressant är att vi ser en delvis annorlunda bild än den som präglar den mediala diskussionen. Om du tittar på ensamstående med barn så är det inte kostnader för energi som är deras bekymmer. För dem handlar det om att köpa nya kläder efter årstid till barnen, säger Martin Ärnlöv.
Vad anser ni att politiken bör göra?
– Vi pekar i rapporten på fyra viktiga verktyg: barnbidrag, bostadsbidrag, skolfrukost och gratis kollektivtrafik för barn och unga. Sen är det upp till regering och riksdag att bestämma hur saker ska prioriteras.
Vilka risker ser ni om läget inte förbättras?
– Att situationen för grupper som redan är i utsatthet förvärras när krisen fortgår. Det var så med covid. Om du redan är utsatt drabbas du hårdare och snabbare. Risken är stor för att Sverige fortsätter gå isär.
